Vetenskap & Hälsa

Vaccin – en vinnare i längden

2013-06-03
vaccinering
Foto: Roger Lundholm

Kan vaccin vara lösningen när resistenta bakterier gör att antibiotika inte längre fungerar? Det skulle vara praktiskt, men vaccin kan aldrig helt ersätta antibiotika och andra behandlingsalternativ.

Det säger Kristian Riesbeck som är överläkare och professor i klinisk bakteriologi på institutionen för laboratoriemedicin i Malmö vid Lunds universitet. Han forskar kring luftburna bakterier och möjligheterna att utveckla vaccin som kan skydda mot bl.a. öron-, bihåle- och hjärnhinneinflammation. Hans avdelning ligger bakom upptäckterna som tidigare möjliggjort utvecklingen av pneumokockvaccinet Synflorix.

Förebygger sjukdom

När det gäller att förebygga sjukdom är vaccin på många vis oöverträffbart. Det är enkelt att använda, och det ger ofta skydd över lång tid med få eller inga biverkningar.

– Ett väl fungerande vaccin är den mest långsiktiga och kostnadseffektiva lösningen på en sjukdom, det visar historien. Titta till exempel på de framgångsrika barnvaccinationerna, förklarar Kristian Riesbeck och fortsätter:

– Den moderna molekylärbiologin innebär fantastiska möjligheter att skräddarsy ett vaccin. Vi jobbar på molekylnivå och har tillgång till bioinformatik vilket innebär att vi kan ta reda på den exakta uppbyggnaden av de antigener, smittämnen vi vill använda i vaccinet.

Går inte att vaccinera mot allt

Tack vare vaccinet har smittkoppor utrotats. Difteri samt vissa typer av hjärnhinneinflammation har tvingats till reträtt även om det inte gäller över hela världen. Vid en blick framåt är borrelia och malaria exempel på sjukdomar där vi förmodligen kan räkna med väl fungerande vaccin inom en ganska kort tid, enligt Kristian Riesbeck.

Men det går inte att vaccinera mot allt. En stor begränsning är att det är dyrt och tar lång tid att utveckla ett nytt vaccin. Det krävs också omfattande studier för att minimera risken för biverkningar innan ett nytt vaccin tas i bruk.

– Det är inga snabba skott när man ska ta fram ett vaccin. Det är ett svårgripbart ämne och utvecklingskostnaderna är höga, vilket gör att beslutsfattarna och läkemedelsindustrin tvekar, förklarar Kristian Riesbeck.

Bakterier och virus kan mutera

Samtidigt är naturen snabb och sinnrik. Bakterier och virus förekommer i ett stort antal varianter och typer som dessutom har förmåga att variera sitt uttryck eller mutera (ändra form). En bakterie kan därför i extrema fall uppträda i tusentals olika skepnader samtidigt som måltavlan för vaccinet måste finnas i allihopa – annars fungerar det bara på en del av oss och i geografiskt begränsade områden.

I slutändan finns även i vissa fall risken att bakterier och virus förändras eller muterar, så att ett vaccin inte längre skyddar som tänkt. I värsta fall kan vaccinet helt förlora sin skyddande effekt. Då är det viktigt att ha andra behandlingar som är möjliga att sätta in direkt, t.ex. verkningsfulla antibiotika.

Plus och minus

Vid en sammanvägning av plus och minus för vaccin tror Kristian Riesbeck att intresset för forskningen på sikt kommer att växa. Hotet från resistenta bakterier har fått EU att besluta om stora investeringar i antibiotikaforskning, men samtidigt är det känt att bakterier har förmågan att utveckla resistens mot nya antibiotika på några få år. För att minska risken för epidemier och svåra sjukdomar tror han att man så småningom även kommer att rikta mer ljus mot annan forskning, och då bl.a. vaccin för att få fram alternativ som är hållbara över tid.

Text: BJÖRN MARTINSSON