Publicerad av Nina Nordh
Kategorier: Psykiska sjukdomar och besvär.

Visa faktaruta!
Självskador och depression

Foto: Johnér

Att skada sig själv är för många ungdomar ett sätt att lätta på trycket och bli av med depressiva känslor av självförakt och värdelöshet. Men på längre sikt kan beteendet förstärka depressionen. Den som skär sig eller på andra sätt skadar sig själv känner ofta skuld och skam för sitt handlande, och omgivningens reaktioner kan bli en ytterligare tung påfrestning.

Professorn i psykologi vid Lunds universitet, Lars-Gunnar Lundh, har nyligen studerat självskadebeteende och psykiska problem bland drygt 1000 ungdomar på 13–15 år i en skånsk kommun.

Lars-Gunnar Lundh

Lars-Gunnar Lundh. Foto: Roger Lundholm.

Han fann hos flickorna ett dubbelriktat samband mellan depression och självskador: den som hade tecken på depression vid en viss given tid löpte ökad risk för självskador ett år senare, och den som ägnade sig åt självskador löpte ett år senare ökad risk för depression.

På så sätt kan det uppstå onda cirklar som blir svåra att bryta.

– Forskarna är numera ense om att beteendet framför allt är ett sätt att reglera starka negativa känslor. Det verkar framför allt handla om vissa depressiva känslor, säger Lars-Gunnar Lundh.

Lovande arbete med nya behandlingsmetoder

I lundagruppens studie beskriver de berörda ungdomarna inte sig själva som rädda, nervösa eller ledsna. De tycks i första hand plågas av negativa känslor i förhållande till sig själva – känslor som skuld, skam, självförakt och självhat.

Självskador har i lundagruppens studie definierats som att skära, rispa, sticka, bränna, slå sig själv eller på andra sätt ge den egna kroppen yttre skador. Så mycket som 40 procent av ungdomarna har någon gång skadat sig själva på så sätt.

– Men för de flesta är det en sorts test, något man provar på en enstaka gång. Det är bara ett litet fåtal som fastnar i beteendet, förklarar Lars- Gunnar Lundh.

I hans studie var det ca 2 procent som hade ett mycket omfattande självskadebeteende, och ytterligare ca 10 procent som skadade sig själva ganska ofta. Ungefär lika höga var siffrorna för dem som verkade lida av mer eller mindre uttalad depression – 2-3 procent respektive 8-9 procent.

Ungdomar som hade en dålig relation till sina föräldrar led oftare av både depression och självskadebeteende än ungdomar som hade en dålig relation till sina jämnåriga. Någon evidensbaserad* behandling av självskadebeteende hos ungdomar finns ännu inte, enligt Lars-Gunnar Lundh.

Det pågår dock lovande arbete med nya behandlingsmodeller.

Text: INGELA BJÖRCK

*) evidensbaserad = baserad på en sammanställning av dagens bästa möjliga tillgängliga information.