Publicerad av Nina Nordh
Kategori: Övrigt.
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!

En läkemedelsindustri i kris. Allt färre nya substanser. Klena offentliga satsningar. Men behoven av nya mediciner minskar inte. 

Region Skåne lägger ut omkring fyra miljarder kronor årligen på läkemedel. Kanske kunde åtminstone en procent av denna summa anslås till forskning om läkemedel, tycker Ulf Malmqvist, klinisk farmakolog och chef för Centrum för klinisk forskning och läkemedelsprövning vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Antalet nya substanser som godkänns i USA, Europa och Japan har minskat stadigt de senaste tio–femton åren. Och vi kan inte förlita oss på att läkemedelsföretagen tar hela risken, säger han.

I USA godkände läkemedelsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration) förra året blott nitton nya substanser samt sex biologiska läkemedel.

Statligt stöd en framtida möjlighet?

Som ett svar på den vikande trenden har Socialstyrelsens motsvarighet NIH, National Institutes of Health, tagit flera initiativ för att stödja utvecklingen av nya läkemedel och undersöka effekten av redan registrerade läkemedel.

– Man skulle önska att Europa och Sverige kunde göra detsamma, säger Ulf Malmqvist.

Ett amerikanskt exempel är en nyligen publicerad studie som omfattade 10 000 patienter med diabetes och som genomfördes av NIH.

Ulf Malmqvist

Ulf Malmqvist på Kliniska prövningsenheten i Lund. Foto: Roger Lundholm

Kliniska prövningsenheten i Lund

Den kliniska prövningsenheten i Lund finansieras helt genom uppdragsforskning från läkemedelsindustrin. Det finns helt enkelt inget intresse från andra forskningsfinansiärer att stödja den här typen av infrastruktur för klinisk forskning.

Enheten har tolv sängplatser med avancerad övervakning för olika fas-1 och fas-2-prövningar. Kliniken genomför endast kliniska prövningar som fått godkännande av en etikkommitté. Handlar det om läkemedel krävs även ett godkännande från Läkemedelsverket. Allt registreras i en offentlig databas.

– Vi vill att studierna som genomförs här ska kunna publiceras och då måste de vara registrerade och godkända av myndigheterna, berättar Ulf Malmqvist.

Hans dröm är att kunna erbjuda utökade resurser för patientrekrytering, datahantering, statistik och komplett genomförarstöd.

– Jag skulle också vilja ha ett välutvecklat nätverk ute i förvaltningarna med forskningssjuksköterskor och andra medarbetare som periodvis arbetar med kliniska prövningar.

Text: PER LÄNGBY