Vetenskap & Hälsa

Probiotiska bakterier – nytt vapen mot Multipel Skleros?

2010-02-03

Att probiotiska mjölksyrebakterier kan ha positiv inverkan på hälsan är känt sedan länge, exempelvis vid inflammatoriska tarmsjukdomar. Nu har forskare vid Lunds universitet visat att dessa bakterier även kan komma att få betydelse för behandling av Multipel Skleros (MS). Resultaten publiceras  i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.

MS är en kronisk inflammatorisk sjukdom som angriper centrala nervsystemet (CNS). Sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna och Sverige är ett av de mest MS-drabbade länderna i världen med cirka 500 nya sjukdomsfall per år.

– Idag finns det ingen behandling som botar MS. Däremot finns det läkemedel som bromsar inflammationsprocesserna och utvecklingen av sjukdomen. Men dessa måste individanpassas. De är ofta inte tillräckligt effektiva och kan orsaka allvarliga biverkningar, säger forskaren Shahram Lavasani, som tillsammans med kollegor vid Lunds universitet och Ideon står bakom den nya studien.

Shahram Lavasani

Möss blev friska av probiotika

– Probiotiska mjölksyrabakterier har förmåga att kolonisera mag-tarmkanalen. Det medför positiva effekter bland annat på utvecklingen av immunförsvaret, vilket i sin tur kan minska risken för infektioner, allergier och inflammatoriska tarmsjukdomar. Nya rön har visat att vissa probiotiska bakterier också har förmågan att aktivera s.k. regulatoriska T-celler.

Mot bakgrund av de nya rönen kring probiotiska bakterier frågade Shahram Lavasani sig om de nyttiga bakterierna kunde användas för behandling av MS.

Teorin förverkligades i ett forskningsprojekt med professor Björn Weström och flera andra kollegor vid universitetet. Ett flertal probiotiska stammar screenades och tre bakterier med stark förebyggande effekt på en djurmodell för MS valdes ut. Målet var att kunna utveckla en behandling för att bota de MS-sjuka djurmodellerna.

– Vi lyckades blanda bakteriestammarna på ett sätt som gav en stark synergieffekt. Det var möss med svåra sjukdomstillstånd som behandlades och bara efter en kort tid återhämtade de sig och blev friska. Som forskare är det fantastiskt att få uppleva, säger Shahram Lavasani.

Stimulerar immunförsvaret

Den exakta orsaken till MS är okänd men man vet att det sker en förändring i kroppen som gör att nervvävnaden angrips av det egna immunförsvaret. En felreglering av immunsystemet gör att vissa försvarsceller, s.k. T-lymfocyter, aktiveras och utlöser dessa angrepp.

Normalt är dessa inflammatoriska T-lymfocyter aktiva i försvaret mot olika smittämnen men vid MS penetrerar de centrala nervsystemet, orsakar kraftiga skador på nervvävnader och aktiverar även andra försvarsceller.

Förutom inflammatoriska T-lymfocyter finns det andra T-celler i kroppen som har till uppgift att reglera och dämpa immunsvaret. Dessa kallas för regulatoriska T-celler och tros fungera sämre hos patienter med autoimmuna sjukdomar som till exempel MS. Därför kan en aktivering av dessa regulatoriska celler vara en effektiv behandling för patienter.

Tillfrisknandet hos de behandlade mössen visade sig bero på bland annat en ökning av antalet regulatoriska T-celler och inte bara i tarmen utan också i andra viktiga organ och även i centrala nervsystemet.

Shahram Lavasani och hans kollegor kommer nu att screena andra intressanta bakterier och testa nya kombinationer för att skapa kraftfullare behandling. I framtiden kan de förhoppningsvis användas för att behandla patienter med autoimmuna sjukdomar och i synnerhet MS.

KATRIN STÅHL

Pressmeddelande från Lunds universitet

2 februari 2010