Vetenskap & Hälsa

Ett sätt att skräddarsy cancerbehandling

2012-11-12

Cancer i svalget är en av de cancerformer som ökar allra mest i Sverige och ökningen sker till största del hos i övrigt friska personer som är mitt i arbetslivet. Nu pågår kampen om att kunna ge en botande behandling utan att den fortsatta livskvalitén påverkas av långtgående biverkningar. PET – en sorts bildteknik kan vara till stor hjälp i planeringen av cancerbehandling.

”Rök och krök”, rökning och alkoholöverkonsumtion, är kända och starka riskfaktorer för cancer bland annat i svalget. Tidigare har andelen patienter som har insjuknat årligen har varit tämligen konstant men något har hänt de sista 20 åren. Vi har sett en tydlig ökning av insjuknande i den här tumörtypen, cancerformen, i de skandinaviska länderna med över 4 procent per år.

Yngre patienter insjuknar

För den här ökningen står en yngre patientgrupp, kring 50 år istället för 70, och som oftast inte har de kända riskfaktorerna. Man har funnit HPV, humant papillomvirus, i de här tumörerna och HPV anses vara orsaken till det ökade cancerinsjuknandet. Känns HPV bekant? Ja, det är samma virus som orsakar livmoderhalscancer och det virus som man nu ger flickor vaccination emot.

När man upptäcker cancer i svalget har den ofta spridit sig till lymfkörtlar på halsen och man behandlar både modertumör och påverkade lymfkörtlar med strålbehandling under sex veckors tid. Efter behandlingen tas vävnadsprov från patienternas svalg för att se att cancern är borta. Därefter opererar man bort de angripna lymfkörtlarna på halsen för att se om där finns cancer kvar. Om så är fallet har patienten genom operationen också fått sin tilläggsbehandling.

Livslånga biverkningar

Strålbehandling mot svalget ger livslånga biverkningar där muntorrhet är vanligast. I kombination med operation ger det dessutom ofta svåra nack- och skulderproblem med, i många fall, påverkan på arbetsförmågan.

Strålning är en effektiv och bra behandling och i många fall finner man bara frisk vävnad i de bortopererade lymfkörtlarna. Om vi på ett säkert sätt kunde veta vilka patienter som hade kvar cancer i lymfkörtlarna efter strålningen skulle de övriga kunna slippa operation och även efterföljande nack- och skulderproblem. Det är här PET, positron emissions tomografi, kommer in i bilden.

Cancerceller kräver mer energi

PET är en form av bilddiagnostik där man utnyttjar det faktum att cancerceller har en hög ämnesomsättning. Tumörer behöver alltså mycket socker för att klara sitt energibehov, mer socker än de friska cellerna i vävnaden runt omkring. Inför en PET-undersökning ges en injektion av radioaktivt socker till patienten. Cancercellerna tar upp mycket av det radioaktiva sockret och man kan på så vis se tumörerna som starkt lysande områden.

På skiktröntgenbilden till vänster kan en van röntgenläkare se en cancer i mandeln med spridning till en lymfkörtel på halsen men på PET-bilden till höger är det tydligt att det finns två lysande områden med cancer. Foto: Avd. för klinisk fysiologi, Lunds universitet.

Genom att jämföra PET-undersökningar gjorda före och efter strålbehandling kan man se om cancerområdena har ”släckts”. Det betyder att cancern är borta och att patienten kan slippa operation.

Individualiserad behandling

I Lund genomförs nu en studie där man utnyttjar PET-resultatet efter strålbehandling för att hitta de patienter som har kvarvarande cancer och som verkligen har behov av halslymfkörteloperation som en tilläggsbehandling. I en första analys av resultaten ser man att vi har kunnat bespara mer än två tredjedelar av patienterna operation utan ökad risk för återfall.

Med hjälp av PET är vi ett steg på väg mot individualiserad behandling!

Text: JOHANNA SJÖVALL