Vetenskap & Hälsa

När solens strålar träffar huden

2017-11-07

Solen bidrar med både synligt ljus, ultraviolett (UV) ljus, och värme. UV-ljuset, som liksom allt ljus är en typ av elektromagnetisk strålning, är osynligt för våra ögon och bär på mer energi än det synliga ljuset. UV-strålningen kan delas in i tre grupper; UVA, UVB och UVC. UVA innehåller minst energi medan UVC är den mest energirika. Ju mer energi, desto större risk att strålningen orsakar skador. Som tur är når UVC-strålningen aldrig jordytan utan filtreras bort av ozonlagret.

Därför är det i huvudsak synligt ljus, UVA- och UVB-strålningen, som kan träffa huden. De olika strålarna når olika djupt ner i huden där de utövar sin effekt. UV-ljuset kan göra oss solbruna och bidra till D-vitaminproduktion, men kan också leda till att vi bränner oss. UV-ljusets energi kan orsaka skador på cellernas arvsmassa, DNA:t, vilket på sikt kan leda till att cellerna omvandlas till cancerceller. Hudcellerna kan visserligen reparera många sådana skador, men vid upprepade skador räcker reparationsmekanismen inte till.

UVA är den minst energirika UV-strålningen och ansågs tidigare ofarlig, men idag vet vi att även den kan orsaka hudcancer.

  • UVA tränger djupast ner i huden, ända ner till läderhuden.
  • UVA gör att befintligt pigment i huden blir mörkt.
  • Det är i första hand UVA som gör att huden åldras (blir rynkig) då den förstör läderhudens elastiska fibrer.

UVB är mer energirik än UVA

  • UVB tränger inte lika långt ner i huden som UVA, utan når bara överhuden.
  • UVB stimulerar till nyproduktion av pigment i huden (ger mer solbrunhet).
  • UVB gör att huden blir tjockare vilket också hindrar solstrålarna att tränga in i huden.
  • Det är framför allt UVB som gör att vi bränner oss.
  • UVB stimulerar D-vitaminproduktion i huden

Solarier kan ha likartad UV-sammansättning som det naturliga solljuset. Ljuset i solarierna är oftast i mer koncentrerad form och den som solar i sådana exponerar ofta mer hud, men under kortare tid. Solarier ger därför också likartade effekter/skador som solljuset. Från och med den 1 september 2018 införs en 18-årsgräns för solarier i Sverige.

I nedre delen av överhuden, i det så kallade basalcellslagret, finns pigmentcellerna, melanocyterna. När dessa utsätts för solljus bildar de färgpigmentet melanin, ett färgämne som gör huden brunare för att skydda huden mot solens skadliga strålar. Melanin bildas i melanocyterna, men sprider sig sedan i hela överhuden. Om man är ljushyad/rödhårig/ljusblond har man svårt att bilda brunt pigment och man bränner sig därför lättare i solen.

Melanin och solexponering

Den skyddande effekten mot solen förmedlas bland annat av färgpigmentet melanin, det som ger huden, ögonen och håret dess färg Det finns två typer av melanin, eumelanin som är brunsvart och feomelanin som är rödgult.

Eumelanin ger ett bättre skydd mot solen och mörkhyade personer har mer av detta melanin medan ljushyade och kanske framför allt rödhåriga personer med fräknig hy har mer av feomelanin som skyddar sämre. Å anda sidan; D-vitamin, som fyller många viktiga funktioner i kroppen, bildas i huden då den exponeras för UV-ljus. En ljushyad person som utsätts för samma mängd solljus som en mörkhyad producerar upp till tio gånger mer D-vitamin (se Fakta: D-vitamin).

Text: EVA BARTONEK ROXÅ Källor: Strålsäkerhetsmydigheten, 1177 och Cancerfonden

Illustrationer: BO JÖNSSON