Vetenskap & Hälsa

MikroRNA-analys kan upptäcka bröstcancer tidigare

2013-02-13

Pytteliten arvsmassa, s.k. mikroRNA kan kanske i framtiden användas för att diagnosticera bröstcancer betydligt tidigare än idag. Metoden skulle kunna vara ett alternativ till att operera bort brösten.

Nya rön kring avvikelser i förstadier till bröstcancer presenterades nyligen i en avhandling

Bröstcancer betraktas bland forskare som ett samlingsnamn för ett stort antal cancersjukdomar med koppling till brösten, och allt mer talar för att kroppens mikroRNA-gener har stor betydelse för uppkomsten av cancer.

– Det finns många olika undergrupper till bröstcancer. Forskningen intresserar sig därför i allt högre grad för skräddarsydda diagnos- och behandlingsmetoder för olika cancerformer. För bästa behandlingsresultat är det också A och O att hitta tidiga tecken på bröstcancerrisk hos patienten, säger Sofie Björner som forskar vid Institutionen för laboratoriemedicin i Malmö.

Avslöjar risk i förstadium till bröstcancer

I sin avhandling har hon forskat kring betydelsen av cykliner och mikroRNA vid bröstcancer. En cyklin är ett protein som driver celldelningen framåt. Olika mikroRNA-gener styr i sin tur cyklinerna så att de finns i rätt mängd och på rätt plats.

Sofie Björner och hennes kolleger har letat efter avvikelser som kan avslöja cancerrisk i de allra tidigaste förstadierna till bröstcancer. De intresserade sig särskilt för tre olika mikroRNA som tycks spela en viktig roll. De tre mikroRNA -generna har av andra forskare tidigare knutits till olika cancersjukdomar i senare stadier. Nu uppvisade de dessutom ett avvikande mönster i ett förstadium till bröstcancer.

– Vi upptäckte att nivån av mikroRNA var lägre både i bröstets stödvävnad och i de delar där mjölken bildas, något som kan kopplas till en ökad cancerrisk, säger Sofie Björner.

Alternativ till operation

Studien har utförts på vävnadsprover från kvinnor som låtit operera bort sina bröst helt eller delvis, främst pga. ärftliga faktorer eller genmutation. Det skulle vara värdefullt med en tidig markör för denna patientgrupp.

– Vid tidig diagnos kan det vara ett alternativ att sätta in förebyggande behandling med t.ex. tamoxifen hos en del av kvinnorna istället för att operera bort hela eller delar av bröstet, förklarar Sofie Björner.

Studien omfattade endast ett fåtal kvinnor och bör därför upprepas i större skala. I förlängningen kan det vara intressant att undersöka fler typer av bröstcancertumörer, samt om det är möjligt att identifiera förhöjd cancerrisk genom ett blodprov istället för vävnadsprov.

I avhandlingen ingår bl.a. också en studie som visar att ett protein med beteckningen p27 kan användas som markör för att bedöma om tamoxifenbehandling fungerar på en bröstcancertumör. Denna studie bygger på vävnadsprover från ca 300 kvinnor som ännu ej kommit i klimakteriet.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON