Vetenskap & Hälsa

Magkänsla vid vårdcentralen i Dalby

2012-06-05

– Mår man inte bra i själen så mår man inte bra i magen – eller omvänt om man inte har en mage som funkar så är man inte vän med livet, säger Rickard Ekesbo. Han är distriktsläkare på Vårdcentralen Dalby och specialist i allmänmedicin. Rickard Ekesbo är också forskare vid Centrum för Primärvårdsforskning som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.

Genom åren har Rickard Ekesbo och Vårdcentralen Dalby deltagit i ett flertal studier kring IBS, eller känslig tarm som det också brukar kallas. Bland annat har studier gjorts kring hur olika livsmedel kan vara en hjälp vid sjukdomen.

Rickard Ekesbo
Rickard Ekesbo. Foto: Roger Lundholm

Lactobaciller kan hjälpa en del

– Vi publicerade en studie kring laktobaciller och IBS förra året som vi gjort tillsammans med universitetssjukhuset i Køge, säger Rickard Ekesbo. Kopplingen till bakteriefloran i tarmarna är oerhört intressant.

Rickard Ekesbo berättar att hos ungefär en fjärdedel av dem som har IBS, börjar besvären efter en maginfluensa. Det leder till förändringar i bakteriefloran och skador i ytskiktet inuti tarmen – vilket i sin tur förändrar vätskebalansen i tarminnehållet. Laktobaciller har visat sig vara ett sätt att stabilisera vätskebalansen i tarmen.

– Patienter med IBS här vid vårdcentralen fick under åtta veckor dagliga tillskott av två laktobacillstammar och en stam med bifidobakterier som är kända för att vara hälsobringande. En annan grupp fick vanlig yoghurt som också innehåller laktobaciller.

– Vi kunde se vissa förbättringar hos båda dessa grupper, även om det är en lång process att förändra bakteriefloran och att påverka tarmarbetet på sikt. Min slutsats av studien är att även om behandlingen med laktobaciller kanske bara innebär en vinst för ett begränsat antal individer, så kan det vara värt att pröva eftersom man har relativt lite att förlora.

Spannmål som förbättrar tarmarbetet

Rickard Ekesbo berättar också om andra studier kring IBS som Vårdcentralen Dalby har deltagit i. Tillsammans med forskare från Göteborgs universitet har de tittat på om livsmedel som stimulerar tarmen att bilda ett ämne som kallas antisekretorisk faktor kan vara en hjälp vid IBS. Det är ett ämne som kroppen själv tillverkar och som reglerar passagen av kloridjoner genom tarmväggen.

– Vi provade en spannmålsprodukt som ökar tarmens produktion av antisekretorisk faktor, säger Rickard Ekesbo. Hos en del patienter med IBS minskade besvären. Tarmarbetet hos patienter med återkommande diarréer kan bli bättre om man motverkar att de får för mycket vätska i tarminnehållet.

Många olika orsaker till IBS

Orsaken till IBS är fortfarande inte känd, och Rickard Ekesbo berättar att det förmodligen finns många olika orsaker till sjukdomen. Därför fungerar inte heller samma behandling för alla.

Vanliga råd till dem som har IBS är att äta en balanserad kost, att stressa mindre och att motionera mer. Det finns också en del läkemedel som kan minska smärtan och förbättra tarmarbetet.

Många av de patienter med IBS som Rickard Ekesbo träffar på vårdcentralen tror att de är överkänsliga mot något de ätit. Men det är sällan så vid IBS.

– De som har IBS reagerar om de får något i tarmen, men det beror snarare på att de fyller tarmen med innehåll, säger Rickard Ekesbo.

– Man kan få mer symtom om man fördröjer tarmtömningen med till exempel en obalanserad eller fet kost. En av orsakerna till IBS är en överkänslighet i mag-tarmkanalens nervsystem som ger smärta när magen och tarmarna spänns ut av mat eller gaser.

Stressad livssituation förvärrar

Nervsystemet i tarmarna kan till exempel vara överaktiverat och känsligare på grund av ämnen som frisätts i kroppen vid stress.

– Har man en besvärlig livssituation signalerar kroppen ofta det först med magen, säger Rickard Ekesbo. Det finns en nära koppling mellan vår hjärna och magens nervsystem. Om man inte är på topp i psyket så påverkar det signalsubstanserna i magen. Det i sin tur spelar stor roll för hur magen arbetar – och hur vi känner oss. Vi måste lyssna på våra patienter. Själen sitter i magen.

Text: NINA HULT