Lösa problem med antibiotikaresistens och bidöd samtidigt?

Share |

Bin

Foto: Waugsberg, Wikimedia Commons

Vilda honungsbin har magarna fulla av nyttiga mjölksyrabakterier som kan bekämpa bakterieinfektioner i både bin och människor. Ett samarbete mellan forskare vid Lunds universitet, SLU och KI har visat resultat som kan vara ett led i att bekämpa problemen med både bidöd och antibiotikaresistens. 

I den vetenskapliga tidskriften Plos One publicerar de nu sina resultat och den legendariske vetenskapsfotografen och professor Lennart Nilsson vid Karolinska Institutet illustrerar fynden med sina unika bilder. 

Idag äter människor i Sverige och andra länder nyttiga mjölksyrabakterier som tillsatts i livsmedel som yoghurt och fil. 

Alejandra Vasquez

Forskaren Alejandra Vasquez samlar prover i Borneo.

- I våra tidigare studier har vi studerat honungsbin i Sverige. Vad vi nu funnit genom våra studier runt om i världen är att människor i alla kulturer har konsumerat världens största naturliga mix av nyttiga bakterier i livsmedlet honung, säger Alejandra Vasquez, forskare vid Lunds universitet. 

I vild och färsk honung, som honungsjägare hämtar från bibon i höga klippor och träd, finns miljarder av 13 olika sorters nyttiga mjölksyrabakterier. Detta kan jämföras med de 1-3 olika sorter som finns i kommersiella probiotiska produkter idag, berättar hon. 

Skyddar honung och bibröd

Honungsbina har själva använt dessa bakterier i 80 miljoner år för att tillverka och skydda sin honung och sitt bibröd (bipollen) som de tillverkar för att föda hela bisamhället. Forskarna har nu även visat att de nyttiga mjölksyrabakterierna motverkar honungsbinas två värsta bakteriesjukdomar. 

journal_pone_honung och laktobaciller foto Lennart Nilsson

Bilderna ovan visar hur de stavformade mjölksyrabakterierna (som färgats blåa) sitter fast inne i binas honungsmage, en blåsa som bina förvarar nektar i. Lennart Nilsson har för första gången kunnat visa hur mjölksyrabakterierna sitter fast i slemlagret inne i honungsmagen. Foto: Lennart Nilsson. Länk till den vetenskapliga tidskriften Plos One där artikeln och bilderna publicerats: http://www.plosone.org

I den vetenskapliga artikeln beskriver forskarna hur bina själva bär på dessa nyttiga bakterier i sin honungsmage och att de som nyfödda får bakterierna från vuxna bin som matar dem.

Forskarna har också sett att stora mängder skadliga mikroorganismer som bakterier, jäst och mögelsvampar följer med nektarn och pollen som bina samlar från blommor för att göra honung och bibröd. Dessa mikroorganismer skulle kunna förstöra livsmedlet genom jäsning och mögel redan efter ett par timmar, men det visar sig att de nyttiga bakterierna i honungsmagen tog död på alla dessa mikroorganismer.

Kan även fungera som antibiotika hos människor?

- Eftersom vi människor har lärt oss att använda honung för behandling av halsont, förkylningar och läkning av sår är vår hypotes att de nyttiga bibakterierna även kan ta död på svåra sjukdomsbakterier hos oss människor. Vi har även preliminära, ännu opublicerade, resultat som visar att detta kan vara ett nytt verktyg för att komplettera eller till och med ersätta antibiotika, säger Tobias Olofsson. 

Tobias Olofsson

Alejandras forskarkollega Tobias Olofsson.

Möjlig förklaring till bidöd

Den aktuella studien visar också att binas nyttiga bakterier dör när biodlare i profylaktiskt syfte behandlar bina med antibiotika, framförallt i USA. Bina har alltså ett eget försvar mot sjukdomar i form av samarbetande nyttiga bakterier.

Men detta försvar minimeras hos bin i kommersiell biodling där bina behandlas med antibiotika, stressas, ges syntetiska livsmedel i ersättning för deras egna honung och bibröd, samt tvingas flyga på blommande fält som besprutas.

- Våra resultaten ger alltså forskarvärlden en oupptäckt nyckel som kan förklara varför bina dör i den mystiska bidöden Colony Collapse Disorder världen över, säger Alejandra Vasques.

Text: KATRIN STÅHL

Nyhet från Lunds universitet 13 mars 2012

Det går inte att kommentera denna artikeln. Hör gärna av dig till info@vetenskaphalsa.se om du har frågor eller synpunkter

Honung som medicin?

Forskare vid Lunds universitet har hittat 13 olika sorters nyttiga mjölksyrabakterier i  vild honung. För första gången har forskargruppen nu kunnat visa att mjölksyrabakterier finns i vildhonung från många olika delar av världen. En av bakteriestammarna som hittades var till och med gemensam hos alla bin.

- Arbetet har varit väldigt krävande arbete med många inblandade, berättar Alejandra Vasquez. Vi har fått hjälp av forskare runt om i världen för att samla in honung. I Nepal fick vi också hjälp av professionella honungsjägare som gjorde tre expeditioner för att samla honung från vildbin från branta bergsklippor dit vi själva aldrig hade kunnat ta oss.

Upptäckten av mjölksyrabakterier i honung gjorde forskarna redan 2004. Sedan dess har det pågått ett arbete med att kartlägga vilka bakteriestammar som finns i vildhonung, och vilka bakteriedödande ämnen som de frigör.

Forskarna har också startat ett bolag för att utveckla en produkt som bygger på upptäckten.

- I den honung vi köper i affären finns mjölksyrabakterierna inte kvar längre, säger Alejandra Vasquez. Vi har patenterat en metod för att kunna återföra dessa bakterier till honung och få dem att överleva där. Nu håller vi på att närmare studera vilka positiva effekter mjölksyrabakterierna från honungen kan ha på sjukdomsframkallande bakterier hos människor.

Text: NINA HULT

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Svensk honung kan bli medicin, TT 1 februari 2012

Vetenskaplig information

Symbionts as Major Modulators of Insect Health: Lactic Acid Bacteria and Honeybee

Forskargruppens hemsida

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Tre av fyra beredda gentesta sig för personlig diet
Tre av fyra beredda gentesta sig för personlig diet
Spenatextrakt ger viktminskning
Spenatextrakt ger viktminskning
Första hjälpen till psykisk hälsa hjälper
Första hjälpen till psykisk hälsa hjälper
Vitlöksreceptor kan ge bättre läkemedel för hjärta och kärl
Vitlöksreceptor kan ge bättre läkemedel för hjärta och kärl

Vad forskar du om?