Vetenskap & Hälsa

Lär känna din egen sårbarhet

2010-11-02

Familjefadern spelar plötsligt bort familjens alla tillgångar. Nyss uttryckte han sin djupa livsleda. Tonårstjejen börjar sminka sig kraftigt och tar stora sexuella risker. Hon är vaken dygnet runt. Däremellan ligger hon till sängs och stirrar tomt i väggen.

Bipolär sjukdom debuterar ofta i unga år. Något förändras. Kreativa, överaktiva perioder avlöses av passivitet och dystra tankar. När känslolivet kommer i en sådan kraftig obalans är det dags att söka hjälp.

– Vi vet att behandling hjälper de allra flesta. Ju tidigare de får den desto bättre. Och i kombination med medicin kan även kognitiv terapi vara till hjälp, säger psykiater Åsa Westrin.

Regelbundna vanor

Genom att bryta invanda mönster kan en person med bipolär sjukdom få hjälp att undvika beteenden som hon vet kan leda till ett maniskt tillstånd – eller till en svår depression. Det är viktigt att patienterna lär känna sin egen sårbarhet för stress och lär sig leva ett liv med stabil livsrytm och regelbundna vanor. Men ytterst få klarar sig utan läkemedel.

– Därför har vi oerhört mycket att göra både i det dagliga och för framtida forskning. Att sätta rätt diagnos är en av våra viktigaste uppgifter och det kräver ingående samtal och stor kunskap.

Yttrar sig olika

Uppemot två procent av befolkningen drabbas av bipolär sjukdom. Den yttrar sig inte lika för alla personer. För en del styrs depression och mani av den biologiska klockan. Då kan depressionen slå till den första vårdagen.

– Andra kan ha en fungerande livsrytm även om de mår dåligt eller inte uppleva sig som sjuka när de är överaktiva. Därför kan det vara svårt för dem och deras anhöriga att förstå att de behöver hjälp, säger Westrin.

Andra har så kraftiga känslosvängningar att de blir en plåga för omgivningen och en fara för sig själva. De kommer desto oftare till behandling, liksom personer som vid sidan av sin sjukdom missbrukar droger eller har ADHD eller en personlighetsstörning.

Rätt medicinering viktig

– Därför är samtalet med patienten viktigt. Hurdan är hans livssituation eller hur fungerar hennes relationer? Och hur är de anhörigas uppfattning? Ofta behövs de flera möten för att jag som psykiater ska kunna få rätt bild, berättar Åsa Westrin.

De är extremt sårbara, familjefadern som förlorar allt på hasard och den rastlösa, oberäkneliga tonårsflickan. Deras medicinering är viktig. En del antidepressiva läkemedel kan utlösa lätta manier hos vissa patienter, så medicineringen måste provas ut med försiktighet.

– Den forskning vi nu bedriver om nya läkemedel och olika mediciners effekter är därför extremt viktig. Men vi vet också att andra behandlingar kan hjälpa.

Det är exempelvis möjligt att även fysisk träning skulle kunna ha positiva biologiska effekter vid bipolär sjukdom.

Text: PER LÄNGBY