Långvarig cancer kräver bättre stöd och rehabilitering

2010-10-20

Sommarträdgård

Jordbävning i Eskilstuna. 50 000 levande grävs ut ur ruinerna. Sen lämnas de åt sitt öde. Ungefär så kan man beskriva svensk cancervård. Men Kerstin Diab fick god hjälp av den psykosociala enheten i Lund.

– Här fick jag professionell hjälp där jag kunde stanna upp och tänka på alla måsten och vad sjukdomen innebär fortsättningsvis, berättar hon.

För hennes del kom cancern i kapp henne mentalt först efter flera år av kamp mot sjukdomen. Hennes situation är inte unik.

Följa patienten hela vägen

Var tredje svensk kommer att drabbas av cancer. Men sex av tio lever fortfarande tio år efter första behandling. Allt fler i en allt mer åldrande befolkning kommer att leva med cancer. Allt fler anhöriga berörs av den smärta och oro som är sjukdomens följeslagare. Men hittills har sjukvården främst nöjt sig med de medicinska framstegen.

– Stödet till den cancersjuke och de anhöriga berör emellertid alla vårdgivare och inkluderar fysik, psyke, socialt liv och frågor om livets mening. Vården måste följa med patienten på hela resan, säger psykolog Maria Hellbom, chef för enheten för rehabilitering och stöd vid SOK, Skånes onkologiska klinik.

Fysisk aktivitet stärker livskvaliteten

En bärande tanke är att göra patienten mer aktivt delaktig i sin behandling – allt efter hennes personliga förutsättningar.

– Det har exempelvis gjorts fler än 70 kontrollerade studier som visar att fysisk träning – varav minst en studie med högintensiv sådan – inte skadar patienten. Tvärtom stärks fysiken samtidigt som livskvaliteten förbättras och tröttheten minskar, säger sjukgymnasten Anna Johnsson.

– Det viktiga är att patienten känner att hon är med i kampen mot sin cancer, säger Maria Hellbom.

Fortfarande saknas resurser till detta inom svensk cancersjukvård. Teamet på SOK i Malmö och Lund har börjat ändra på det

Text: PER LÄNGBY

Foto: Dreamstime