Vetenskap & Hälsa

Komplex hormonell balansakt bakom stabilt socker

2010-06-17
Illustration som visar bukspottkörteln (pancreas) där bland annat insulin och glukagon bildas. Bild: Dreamstime.

I regleringen av blodets sockernivå deltar olika sam- och motverkande hormoner i en komplex växelverkan. Tillsammans upprätthåller de en stabil sockernivå.

Kartläggningen av det hormonella samspelet, som forskare på Lunds Universitets Diabetescenter (LUDC) nu utfört, syftar till att förstå varför det blir obalans och att öka förståelsen för hur diabetes uppstår.

Huvudrollsinnehavarna i blodets sockerreglering är insulin och glukagon. Insulinets uppgift är att sänka blodsockernivån efter en måltid. Glukagon frisätts mellan måltiderna för att frigöra socker till blodbanan. Balansen upprätthålls och blodsockret ligger normalt på en stabil nivå. Vid diabetes fungerar inte hormonernas samspel lika väl avvägt.

Relativt outforskat hormon

Lena Eliasson
Lena Eliasson. Foto: Stig-Åke Jönsson/Malmöbild

– Patienter med diabetes har inte bara ofullständig insulinutsöndring och/eller nedsatt känslighet för hormonet, de har också förhöjda nivåer av glukagon, vilket leder till att blodsockret blir för högt, säger Lena Eliasson, forskare på LUDC i Malmö.

Hon är en av de ansvariga författarna till en studie som nu publiceras i tidskriften Cell Metabolism där olika hormoners roll i sockerregleringen studerats.

– Glukagon är ännu ett relativt outforskat hormon trots att det är så viktig, inte minst vid diabetes eftersom det är kroppens viktigaste blodsockerhöjande hormon, säger Yang De Marinis, en av huvudförfattarna till studien.

Andra viktiga hormoner

I den beskriver forskarna hur de i celler från möss studerat hur utsöndringen av glukagon regleras. De visar bland annat att till huvudrollsinnehavarna, insulin-glukagon, ska också andra betydelsefulla spelare fogas.

Ett av dem är tarmhormonet GLP-1 som stimulerar utsöndringen av insulin och hämmar glukagonutsöndringen. Egenskaper som har gjort att GLP-1-liknande ämnen används som läkemedel vid typ 2 diabetes.

Yang De Marinis
Yang De Marinis

– Vi har studerat hur det går till på cellnivå när GLP-1 hämmar glukagon och stimulerar insulin och sedan har vi jämfört med stresshormonet adrenalin som gör tvärtom, säger Yang De Marinis och konstaterar att de båda använder samma biologiska signalväg, dock med en liten skillnad och det är detta som ger upphov till deras motsatta effekt i de celler som utsöndrar glukagon.

Upprätthålla balansen

Hormonernas effekter är logiska. När vi äter hämmar GLP-1 frisättningen av det sockerhöjande glukagon eftersom det då inte behövs extra socker. Samtidigt stimulerar GLP-1 utsöndringen av insulin som tar hand om det socker som kommer från maten.

Det är också logiskt att stresshormonet adrenalin minskar insulin- och ökar utsöndringen av glukagon. I stressfulla situationer kan det vara viktigt att inte ha alltför låga blodsocker.

– Detta är viktigt för att vi ska kunna få glukos till hjärnan så att vi kan tänka klart samt energi till våra celler så att vi kan snabbt kan förflytta oss, till exempel fly från en farlig situation.

Text: TORD AJANKI

diabetesportalen.se