Publicerad av Nina Nordh
Kategori: Hjärnan, nervsystemet och sinnesorganen, Psykiska sjukdomar och besvär, Vad forskar du om.
Nyckelord:

Visa faktaruta!

Neuropsykologin studerar sambandet mellan beteende och hjärnans funktioner. Min och min grupps forskning var från början inriktad på patienter med misstänkt demenssjukdom.

Målsättningen var att med hjälp av förbättrade neuropsykologiska metoder, såsom tester av olika slag, tidigt kunna avgöra om demenssjukdom förekom hos patienterna och på vilket sätt, och också att studera hur de känslomässigt anpassade sig till sina sjukdomar.

I senare studier undersökte vi patienter med svåra ångesttillstånd och fobier. Vi fann aktivitetsförändringar i hjärnan, framförallt i pannloberna, före och efter behandling med kognitiv terapi (en behandlingsform som går ut på att få patienten medveten om hur han eller hon tänker). Dessa förändringar kunde relateras till patientens upplevelse av ångest.

För närvarande studerar min forskargrupp patienter med depression, som vi har följt i 25 år. Patienterna behandlades såväl med läkemedel som med antidepressiv behandling, ECT, (s.k. elektrokonvulsiv terapi). De undersöktes vid flera tillfällen med s.k. klinisk skattning vid ett läkarsamtal, neuropsykologisk undersökning samt mätningar av hjärnans blodflöde.

Förändringar i hjärnan vid depression

Nya rön om orsakerna till depression hävdar att patienter med depression skulle ha förändrad plasticitet i nervcellerna med minskad nervcellstillväxt som följd.

I en pågående undersökning följer vi patienter med depression, som behandlats med ECT. En av frågorna jag ställde mig, var om man kunde påvisa strukturella och funktionella förändringar i hjärnan vid behandling med ECT.

Efter sådan behandling noterade vi en volymökning i hippocampus, ett område i tinningloben som är starkt kopplat till minnesfunktionen. Minnet påverkas av själva depressionen och även, i ett kortare perspektiv, av ECT. Men vi kunde visa att minnesfunktionen normaliserats efter tre till sex månader. Mina studier syftar till att förbättra diagnostik och behandling hos patienter med psykisk sjukdom.

AKI JOHANSON

Från broschyren ”Professorsinstallation 19 mars 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.