Publicerad
Kategori: Graviditet och reproduktion, Medicinsk teknik
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!

Att utveckla en ny diagnosmetod ända fram till en färdig produkt är inte enkelt. Det är många krav som ska mötas på samma gång. 

– Metoden ska vara snabb och lätthanterlig, och inte kräva någon dyr utrustning eller dyra substanser. Och framför allt ska den vara säker, så att den inte ger några felsvar, förklarar Magnus Gram.

Han har arbetat länge med en ny diagnosmetod för havandeskapsförgiftning. Prototypen är klar och det finns goda resultat från mindre patientstudier som visar att principen fungerar. Nu vill man förbereda stora patientstudier för att nå fram till en färdig, säljbar produkt.

Magnus Gram 1

Prototypen är klar. Nu söker Magnus Gram och hans kollegor samarbete med företag som kan hjälpa dem till en färdig, säljbar produkt. Foto: Roger Lundholm

– Dessa förberedelser och kliniska försök är dyra och kräver samarbete med något företag. Men vi har ett par diskussionspartners och hoppas komma till skott inom något år, säger Magnus Gram.

Stort problem i världen

Havandeskapsförgiftning drabbar årligen omkring 8,5 miljoner kvinnor i världen. Tillståndet är mindre livshotande i länder med en bra mödravård, men globalt sett dör en kvinna var tredje minut av leverskador, njurskador eller blödningar som orsakats av sjukdomen.

Till problemet hör att sjukdomen än så länge inte har någon säker metod för prognos och diagnos. Det man idag utgår från är om den gravida kvinnan har högt blodtryck, ibland kombinerat med äggvita i urinen. Då ordinerar läkarna i första hand vila. Hjälper inte det kan kvinnan behöva förlösas i förtid med kejsarsnitt.

Sjukdomens fullständiga orsaker är ännu oklara, men lundaforskaren Stefan Hansson fann för några år sedan en avgörande bakgrundsfaktor, nämligen att fosterhemoglobin – ett ämne i fostrets blod – läcker över till mammans blodkärl. Samtidigt hade en annan lundaforskare, Bo Åkerström, i många år arbetat med proteinet A1M. Tillsammans med Magnus Gram hade han visat att detta kan motverka bland annat skador från fritt hemoglobin.

Två forskargrupper möttes

– Märkligt nog hade våra två grupper suttit i angränsande korridorer på Biomedicinskt Centrum i Lund utan att känna till varandra, ända tills en forskarkollega påpekade att vi nog hade gemensamma intressen! säger han.

Detta tips har nu gett upphov till både en möjlig prognos- och diagnosmetod och en möjlig behandling av havandeskapsförgiftning. Den förra bygger på mätningar av mängden fosterhemoglobin i mammans blod, medan behandlingen bygger på det skyddande proteinet A1M.

Diagnostikprodukten kan, om allt går planenligt, komma ut på marknaden inom ett par år. Behandlingsmetoden lär däremot ta längre tid, eftersom den kräver stora kliniska studier som kan visa att den är både ofarlig och effektiv. Men även om det nya sättet att ställa diagnos blir klart innan det finns någon motsvarande ny behandling att ta till, så menar forskarna att en säker diagnos har ett värde i sig.

På sikt även behandlingsmetod

– Högt blodtryck, som läkarna nu utgår från, kan ha andra orsaker hos en gravid kvinna än havandeskapsförgiftning. Dessa andra orsaker kan behöva behandlas på annat sätt än med bara vila, framhåller Magnus Grahm.

Lundaforskarnas nya metod kräver en viss typ av utrustning, och analysen behöver därför göras på ett sjukhuslaboratorium.

– Men vi hoppas i framtiden kunna utveckla en enklare metod, till exempel en provsticka, som kan visa vilka kvinnor som bör söka sig vidare till ett sjukhus. Det gäller inte minst på den afrikanska landsbygden, där havandeskapsförgiftning är betydligt vanligare än här. I Afrika kan så många som 15 procent av alla gravida kvinnor drabbas, mot mellan 3–8 procent i västvärlden, säger forskaren.

Text: INGELA BJÖRCK