Publicerad
Kategori: Cancer,
Nyckelord:

Visa faktaruta!

Allt fler barn med cancer överlever idag – men fortfarande är det 10-20 procent av de unga patienterna som dör i sin sjukdom. En forskargrupp vid Lunds universitet har funnit ett nytt sätt att skilja ut de mest elakartade tumörerna, så att de kan ges en extra kraftfull behandling.

Vid cancer hos vuxna är tumörcellerna mer genetiskt föränderliga än friska celler. När en tumörcell delar sig hamnar kromosomerna ofta fel, eller går sönder och kombineras på felaktiga sätt. Men om detta också gäller barncancer, och om förändringarna i cellernas arvsmassa har en koppling till cancerns svårighetsgrad, har varit oklart.

Även barntumörer genetiskt instabila

david_gisselsson_nord_medium

David Gisselsson Nord, forskare i klinisk genetik.

– Vi har nu kunnat svara ja på båda frågorna. Även tumörer hos barn är genetiskt instabila, och ju större variationen är mellan cellerna, desto mer elakartade är tumörerna.

Det säger David Gisselsson Nord, forskare i klinisk genetik i Lund. Han och hans medarbetare Linda Holmqvist Mengelbier och Jenny Karlsson har bl.a. studerat 44 fall av cancerformen Wilms tumör, den vanligaste typen av njurcancer hos barn. Alla de 44 patienterna hade behandlats med cellgifter, och de flesta klarade sig, men några utvecklade metastaser och dog. De senare patienterna var just de vars tumörer uppvisade den största variationen mellan cellerna.

Ett enda prov räcker inte

Lundaforskarnas studie förklarar varför det i många barncancerformer varit så svårt att förutse vilka barn som löper högst risk att drabbas av återfall. Trots långvarigt sökande har man inte hittat några markörer hos tumörcellerna som kunnat skilja mellan elakartade och mindre farliga tumörer.
– Förklaringen är att man letat efter vissa egenskaper, t.ex. mutationer, i ett enda tumörprov från varje patient. Men när cellerna varierar så mycket som de gör i en tumör räcker inte ett enda prov för att fastställa tumörens egenskaper, säger David Gisselsson Nord.

Helt nytt sätt att bedöma farligheten hos en tumör

Som väl är för patienterna behöver lösningen dock inte vara att ta en hel rad prover från varje tumör. Lundastudien visar att det räcker att studera den så kallade mikrovariationen – graden av genetisk variation mellan cellerna ­– inom ett enda millimeterstort prov. Graden av genetisk variation verkar utgöra en grund till de större förändringar som på sikt får cancern att återkomma och sprida sig.
– Mikrovariationen förutsäger risken för återfall och död betydligt bättre än förekomsten av enskilda mutationer. Detta är ett helt nytt sätt att bedöma farligheten hos en tumör, förklarar David Gisselsson Nord.

Forskningsrönen har publicerats i den ansedda tidskriften Nature Communications. Lundaforskarna hoppas nu kunna gå vidare med en större studie av alla nya fall av njurcancer hos barn i Europa de närmaste fem åren. Om resultaten håller, så kan graden av genetisk variation i tumörcellerna bli den markör som avgör hur kraftfull behandling en viss tumör måste ha för att barnets liv ska kunna räddas.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Medicinska fakulteten, 28 januari 2015