Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Det handlar om könsidentitet

2016-06-01
Masks with theatre concept
Foto: Matton

Många beskriver det som en känsla av att inte höra hemma i sin biologiska kropp. De känner sig ”felkönade” och har en stark önskan om att få leva i det andra könet. Flertalet vill genomgå en könskorrigerande behandling. Det är så här många transsexuella personer beskriver sin situation.

– Känslan av att något inte stämmer kan komma tidigt i barndomen men eftersom könsrollerna inte är så tydliga hos barn brukar det gå ganska bra fram till puberteten, säger Hans Briggmar, överläkare och medicinskt ansvarig vid Könsidentitetsmottagningen i Lund.

Han berättar att det är vanligt med både så kallade pojkflickor och pojkar som vill leva den ”rosa drömmen” och klä sig som prinsessor. Hos de allra flesta barn är det en övergående period men hos några få kvarstår känsla av att vilja vara det andra könet.

Förväxlar könsidentitet med sexuell läggning

När dessa barn kommer i puberteten känner de sig påtvingade en könsroll som inte stämmer med deras upplevelse av hur de vill vara. Samtidigt blir de ofta utestängda från det sociala umgänget med det biologiskt motsatta könet som de allra helst vill tillhöra.

– När de sedan blir förälskade så blir det ofta i en person av samma biologiska kön. Det är vanligt att de känner sig förvirrade och till en början tror de att de är homosexuella.

Det är inte ovanligt att man förväxlar könsidentitet med sexuell läggning och många behöver prova sig fram innan de förstår att de är transsexuella. Det är ofta i det läget som tankarna om könskorrigering börjar ta form. Men långt ifrån alla fattar ett sådant beslut i unga år. Vid könsidentitetsmottagningen i Lund tar man emot patienter som har fyllt 16 år och uppåt, men åldersspannet är brett. Den äldsta patienten som man har behandlat var 70 år.

Allt fler söker för könskorrigering

Många kan ha levt i ett ”vanligt” parförhållande under många år, kanske skaffat barn, men med en ständig känsla av att något inte stämmer. När de sedan bestämmer sig för att ta steget fullt ut och komma ut som transsexuell kan det uppstå problem i parrelationen.

– Relationen övergår ju från att vara heterosexuell till homosexuell och alla klarar inte av det. Det är oftare problematiskt för partnern.

Allt fler söker för könskorrigering, antalet har mer än tiodubblats sedan slutet på 90-talet. Könsidentitetsmottagningen i Lund hade då cirka 12 sökanden per år och 2015 var siffran uppe i 140 sökanden.

Varför ser vi en ökning?

– Det talas mer öppet om det idag, det har gjorts dokumentärer om det och internet har gjort det mycket enklare att hitta information. Man kan behöva höra om andras upplevelser för att förstå sig själv, säger Hans Briggmar.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Läs även:

Att födas i fel kropp

Könskorrigering – så går det till