Vetenskap & Hälsa

Depression kan orsakas av inflammation

2010-01-18

Inflammation i hjärnan kan vara orsaken till svåra depressioner och självmordsförsök, visar en färsk publikation från Lunds universitet. Nu vill man prova antiinflammatorisk medicin på patienter som har självmordsnära beteende.

Sambandet mellan inflammation och depression har diskuterats sedan början på 90-talet men forskarna i Lund är först med att visa på inflammatoriska förändringar i ryggmärgsvätskan hos självmordsnära patienter.

– Tidigare studier är baserade på blodprov men vi har kunnat analysera ryggmärgsvätska från patienter som har försökt ta sina liv och sett att de har förhöjda nivåer av ett inflammatoriskt ämne, interleukin-6. Vi har också sett att de allra högsta nivåerna finns hos patienter som har gjort våldsamma självmordsförsök, exempelvis försökt hänga sig, och att nivån av inflammatoriska ämnen är kopplad till svårighetsgraden av de depressiva symtomen, säger Daniel Lindqvist, doktorand och AT-läkare.

Forskarna har haft tillgång till ett unikt patientmaterial som samlats in vid Universitetssjukhuset i Lund under de senaste 20-25 åren.

– Vi kan inte säkert säga vad som är orsak och verkan men mycket tyder på att det är inflammationen som leder till depression och inte tvärtom. Försök på råttor visar att om man injicerar inflammatoriska ämnen i hjärnan på dem så uppvisar de depressivt beteende. Man har också sett att patienter som behandlas med inflammationsframkallande mediciner oftare blir deprimerade jämfört med andra människor, förklarar Daniel Lindqvist.

I hjärnan finns mikrogliaceller som normalt bidrar till signalöverföringen i hjärnan men som plötsligt kan omvandlas till kraftfulla frisättare av inflammatoriska ämnen.

– Vår hypotes är att något händer med mikrogliacellerna. Det kan vara en belastning som en virusinfektion eller stress, och det kan finnas en bidragande ärftlig bakgrund till att mikrogliacellerna är känsliga för detta och börjar frisätta inflammatoriska ämnen, säger handledaren Lena Brundin, leg.läkare.

Ökade halter av inflammatoriska ämnen påverkar i sin tur serotonin och dopaminhalterna i hjärnan. Dessa två signalsubstanser står i fokus för dagens behandlingsmetoder av depressioner.

Forskarna planerar nu en behandlingsstudie där man vill testa olika antiinflammatoriska mediciner på patienter med depression.

– Vad som är positivt för den här studien är att det redan finns sådana mediciner registrerade mot andra sjukdomar. Vi behöver inte gå den långa, tidsödande vägen med att först utveckla ett läkemedel utan kan börja testa direkt på patienter, säger Lena Brundin.

En svår uppgift för psykiatrin är också att avgöra om en deprimerad person funderar på att ta sitt liv. Idag bygger bedömningen på en subjektiv metod, ett samtal mellan läkare och patient. Inflammatoriska ämnen, som interleukin-6, skulle kunna fungera som biologiska markörer och vara ett objektivt stöd vid bedömningen av självmordsrisken.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

april 2009

Artikeln är tidigare publicerad som Månadens vetenskapliga artikel av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet