Publicerad
Kategori: Övrigt
Nyckelord: , , ,

Visa faktaruta!

Det är inte bara medicinsk forskning som ger insikter av medicinskt värde. Ett exempel är en databas på Centrum för ekonomisk demografi, där man bland annat kan se vad sjukdomar det första levnadsåret betyder för den framtida dödligheten. – Påverkan var mycket tydlig när det gällde kikhosta, säger professorn i ekonomisk historia Tommy Bengtsson.

Centrum för ekonomisk demografi har byggt upp en databas kallad Scanian Economic Demographic Database, SEDD. Den innehåller en mängd uppgifter om socioekonomi, familjeförhållanden, bostad, sjuklighet, in- och utflyttning m.m. i nio landsbygdsförsamlingar och två städer i Skåne.

En av de studier som gjorts utifrån databasen handlar om vad kost och sjukdomar betytt för människorna i dessa områden mellan 1813 och 1968. Det visade sig bl.a. att personer som fötts under år med epidemier av mässling, scharlakansfeber och kikhosta fick sämre förutsättningar senare i livet, även om de överlevt själva sjukdomen. Särskilt tydligt var detta för kikhosta, där de som fötts under ett ”kikhosteår” hade kortare livslängd än de som fötts under kikhostefria år.

Har särskilt studerat början av 1900-talet

Forskarna har ansträngt sig särskilt för att samla in data från de första två tredjedelarna av 1900-talet. Där har det funnits ett glapp, eftersom historikerna inte varit så intresserade av denna rätt sena period, samtidigt de moderna sjukvårdsregistren inte började byggas upp förrän i slutet av 60-talet.

tommy bengtsson ehl

Tommy Bengtsson, professor i ekonomisk historia. Foto: Apelöga

– Ändå är det ju intressant inte bara för forskningen utan även för vården hur förhållandena såg ut före 60-talet. Om sjukdomar under det första levnadsåret kan påverka ålderdomen så mycket som vi sett när det gäller kikhosta, så är det ju viktigt att veta hur de som är födda på 1930-, 40- och 50-talen haft det under sina småbarnsår, framhåller Tommy Bengtsson.

Information av medicinhistoriskt intresse

Databasen SEDD kan ge mycket information av medicinhistoriskt intresse. Man kan bl.a. se effekten av olika nya sjukvårdsåtgärder. Det gäller till exempel när det byggdes sjukhus där infekterade patienter kunde isoleras för att stoppa smittspridning, och när barnmorskorna började använda antiseptiska medel. I båda fallen ser man att barnadödligheten i de berörda områdena snabbt minskade.

Somliga fynd är mer oväntade. Databasen visar exempelvis en likartad dödlighet hos vuxna, oavsett sociala förhållanden, en bra bit in på 1900-talet: de rikare levde inte nämnvärt längre än de fattigare.

– Vi blev själva förvånade över detta. Men det visar sig att våra kollegor i norra Sverige, Canada och Nederländerna fann precis samma mönster, säger Tommy Bengtsson.

Smittsamma sjukdomar påverkade alla

Han tror att förklaringen ligger i de smittsamma sjukdomarnas stora betydelse. Eftersom de stod för mycket av dödligheten var det bara om man kunde isolera sig från omvärlden som man hade större chans att klara sig. Och det var inte självklart lättare för de rikare att isolera sig. Advokater och präster måste träffa anhöriga till människor som dött i sjukdomarna, rika bönder kunde inte överge sina gårdar, trycket på att gå i kyrkan (en av de främsta platser där smittspridning ägde rum) var lika stort för alla, och så vidare.

Tommy Bengtsson föreläste nyligen om CEDs verksamhet vid ett symposium om epidemiologi och registerforskning, anordnat av bland andra forskningsnätverket EpiHealth.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Medicinska fakulteten, 7 september 2015