Publicerad
Kategori: Funktionsnedsättningar, Sexuell hälsa
Nyckelord:

Visa faktaruta!

För tio år sedan tyckte föräldrar och personal som jobbar med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning att dessa helst inte skulle vara på nätet. Nu oroar sig föräldrarna mer för att ungdomarna ska bli socialt isolerade, och hur det ska gå för dem i livet.

Under 2005 intervjuade professor Lotta Löfgren Mårtenson ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, deras föräldrar och personal på särskolor och gruppboenden om kärlek och sex på internet.

Påtagligt för tio år sedan var de vuxnas oro för att något ont skulle hända ungdomarna på internet. Helst skulle de inte surfa alls, och ännu mindre stämma träff med någon via nätet. Om de skulle träffa någon skulle de gå och fika.

NPP 005-13, Liber . Lotta

Lotta Löfgren Månsson. Foto: Pia Nordlander.

– Men varför skulle de fika när de ville sitta och kyssas hemma i soffan, säger Lotta Löfgren Mårtenson, professor i sexologi vid Malmö högskola, och fortsätter:

– Och vad händer med människor som befinner sig i beroendeställning i hela sitt liv? Helt klart blir det svårare att skapa sig ett privatliv.

Graden av intellektuell funktionsnedsättning varierade men gemensamt för ungdomarna var att ingen av dem – trots de vuxnas uppmaningar att berätta – ville röja sin funktionsnedsättning på nätet. De ville istället skapa en alternativ identitet där andra saker i personligheten stod i fokus.

Drömmarna handlade om att hitta någon med lön, med körkort eller bara någon som kunde ta med dem på bio.Helt enkelt någon som kunde öppna nya möjligheter för dem, istället för att vara socialt isolerade.

– De sökte något bättre. De med lindrig funktionsnedsättning ville hitta någon ”helt vanlig”, de med måttlig funktionsnedsättning sökte en med lindrig, säger Lotta Löfgren Mårtenson.

Bra ge råd om hur man beter sig på nätet

Några av ungdomarna hade blivit sexuellt utnyttjade eller råkat illa ut på annat sätt men i de flesta fall blev det aldrig något möte.

– Killen hon skulle träffa kom inte till mötesplatsen. Eller så hade hon kanske inte förstått var de skulle ses. Kanske hade hon klätt sig på ett sätt som uppfattades som konstigt eller gjort något annat som gjorde att killen gick därifrån. Så många beskrev oinfriade förhoppningar och besvikelser. Förutom att ge råd kring hur man beter sig säkert på nätet, önskar Lotta Löfgren Mårtenson att skolpersonal och andra vuxna även lär ut ”kärlekens regler”.

– De här ungdomarna har svårare för att dechiffrera koder eller läsa signaler och tänka abstrakt. Och kärleken är abstrakt.

I den uppföljande studie som Lotta Löfgren Mårtenson påbörjade 2015 tillsammans med Högskolan Väst är det alltså påfallande hur föräldrarnas och personalens fokus ändrats: den stora rädslan för faran därute finns inte längre på samma sätt.

– Nu oroar de sig för barnets livskvalitet, om det ska tvingas leva i ensamhet och hur det kan utvecklas som person, säger Lotta Löfgren Mårtenson.

Text: MAGNUS JANDO