Publicerad
Kategori: Hjärnan och nervsystemet
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!

oskar_hansson_och_sebastian_palmqvist
Oskar Hansson och Sebastian Palmqvist. Foto: Björn Hansson

En i Sverige nyligen godkänd metod för att leta efter tidiga tecken på Alzheimers sjukdom med s.k. amyloid PET-kamera fungerar lika bra som det ryggvätskeprov som används sedan tidigare. Det visar en ny studie från Lunds universitet, och nu hoppas artikelförfattarna på ett lyft för forskning och tidig behandling.

De vanligaste verktygen som används i den svenska vården för att undersöka tecken på Alzheimers sjukdom är olika kognitiva minnestester samt datortomografi. Sedan några år finns även möjligheten att göra ett s.k. ryggvätskeprov som ökar chansen till tidig upptäckt. Än så länge är det dock bara patienter på minneskliniker som erbjuds testet.

Nyligen har även s.k. amyloid PET godkänts för kliniskt bruk i Sverige. Patienten får då ett särskilt ämne som binder in till ett proteinämne, β-amolyid, i hjärnan. Denna amolyid är en markör för Alzheimerförändringar, och dessa kartläggs sedan med en PET-kamera.

Likvärdiga metoder

Inom forskningsvärlden och bland kliniker har det länge funnits olika meningar om huruvida ryggvätskeprov eller PET-kamera är bäst för att identifiera Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadium. En ny jämförande forskningsstudie, som är den mest ingående och omfattande inom fältet hittills, visar dock att båda metoderna är lika bra.

– Både ryggvätskeprov och PET-kamera kunde i studien identifiera ungefär 90 procent av de patienter som senare fick Alzheimer-diagnos. Vår slutsats är därför att de fungerar lika bra för detta syfte. Man kan alltså välja metod utifrån kostnader, kompetens eller vad patienten föredrar, berättar Sebastian Palmqvist, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet samt läkare på Skånes universitetssjukhus.

Hoppas på fler och bättre riskbedömningar

Bägge metoder är även bra på att identifiera vilka som är friska och troligen inte utvecklar Alzheimers sjukdom under de kommande tio åren. När diagnos ställs utan ryggvätskeprov eller amyloid PET-undersökning kan träffsäkerheten däremot sjunka ner till 60-70 procent.

Studiens upphovsmän välkomnar att båda metoderna har hög träffsäkerhet och hoppas att det kan bidra till en utbyggnad av sjukhusens kapacitet så att fler får bättre riskbedömningar. För sen upptäckt av Alzheimers sjukdom är inte bara ett problem för dagens sjukvård, utan även för utvecklingen av framtidens behandlingar.

Förbättrar möjligheten till utveckling av behandlingar

– Tidigare läkemedelsprövningar som utvärderat nya behandlingar mot amyloidförekomst vid Alzheimer har misslyckats, delvis på grund av att man påbörjat behandling för sent i sjukdomsförloppet. Med två träffsäkra verktyg för tidig diagnostik kan man identifiera lämpliga deltagare i tidig fas av Alzheimer. Därmed kommer möjligheterna att kunna påvisa en positiv effekt för nya läkemedel öka avsevärt, förklarar Oskar Hansson, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Underlaget kommer från studien The Swedish BioFINDER study. 122 friska äldre deltagare samt 34 patienter med lättare minnesproblem som utvecklade Alzheimers sjukdom inom tre år har undersökts i artikeln. Därefter återupprepades studien i en amerikansk population på 210 individer. De nya rönen presenteras i den amerikanska tidskriften Neurology.

Studien har finansierats av bl.a. Vetenskapsrådet, ERC (Europeiska forskningsrådet), Region Skåne och MultiPark vid Lunds universitet.

Text: BJÖRN MARTINSSON