Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret,
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!

 

blodpåsar

Att få blod från motsatta könet vid en blodtransfusion är en möjlig riskfaktor och kan öka risken för ett kortare liv efter hjärtoperationer, enligt en ny studie som Henrik Bjursten, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet genomfört.

Studien som pågått under 11 år omfattar 10 000 hjärtpatienter som opererats vid Skånes universitetssjukhus. En mängd olika riskfaktorer har analyserats och man finner en klar indikation på att en patient som får blod från motsatta könet förkortar sitt liv med ett år.

Henrik-Bjursten-textHenrik Bjursten har tidigare gjort studier på flera olika riskfaktorer när det gäller blod i samband med blodtransfusion men aldrig fått ett så entydigt resultat när det gäller påverkan och risk.

– I början blev jag överraskad av resultatet men ju längre tiden gått desto säkrare har jag blivit och sambandet har visat sig hålla över tid.

Inför publiceringen i den amerikanska facktidskriften har alla data i studien genomgått så kallad peer review, en kvalitetskontroll av de främsta experterna inom området. I det här fallet experter vid Cleveland Hospital.

Studien begränsar sig till hjärtopererade och oftast lite äldre patienter. Men om resultatet skulle visa sig vara samma för alla som får blodtransfusion skulle en könsmatchning kunna spara många levnadsår med utgångspunkt från hur många blodtransfusioner som görs i hela världen.

– Ur strikt vetenskaplig synvinkel ska studien följas av en randomiserad studie för att bekräfta resultatet, konstaterar Henrik Bjursten.

Ingemar Petersson, forskningschef vid SUS, hur påverkar ett sådant här forskningsresultat vården vid SUS?

– All vår vård ska vara baserad på aktuell kunskap och vetenskaplig evidens, det vill säga senaste vetenskapliga bevis. Det innebär att vi systematisk kontinuerligt väger in ny vetenskaplig evidens. Så kommer vi att göra även med denna studie. Men fynden från en enstaka studie räcker mycket sällan för att ändra rutiner och praxis.

Krävs fortsatta studier

Också inom Labmedicin där Region Skånes blodcentraler ingår har man noterat Henrik Bjurstens studie.

– Det här är naturligtvis intressanta data att granska, säger Martin L Olsson, professor vid Lunds universitet och överläkare inom klinisk immunologi och transfusionsmedicin.

Men han menar att det krävs fler välgjorda studier som bekräftar resultaten. Det skulle vara svårt att omgående tillämpa könsmatchning vid all blodtransfusion i dag eftersom fler män än kvinnor är blodgivare.

– Men redan i dag tillämpar vi könsskillnader när det gäller blodplasma eftersom vi bara använder manlig plasma för direkt patientbruk. Den kvinnliga plasman kan innehålla antikroppar mot vita blodkroppar, vilket kan ge biverkningar vid transfusion, berättar Martin L Olsson.

Text: ANNA-LENA BOIVE

Foto blodpåsar: Colourbox

Artikeln är tidigare publicerad på Skånes universitetssjukhus hemsida