Publicerad
Kategori: Cancer, Medicinsk teknik
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!

Att så tidigt som möjligt kunna ställa rätt diagnos kan vara avgörande för patientens öde. En ganska ny metod är att ta hjälp av biomarkörer – biologiska företeelser som går att mäta, och vars mått säger något om patientens hälsa. På Lunds universitet arbetar Christer Wingren och Sara Ek med proteiner som kan användas som biomarkörer vid två svåra cancersjukdomar, pancreascancer och mantelcellslymfom.

Pancreascancer (cancer i bukspottkörteln) är en dödlig sjukdom: efter fem år är bara tre procent av patienterna fortfarande i livet.

– Problemet är att pancreascancer ger så diffusa symtom att den inte märks förrän det är för sent. När tumören till slut upptäcks är den nästan alltid så stor att cancern inte går att behandla, säger forskaren Christer Wingren.

ryamatta - 1

Bilden visar ett så kallat molekylärt fingeravtryck, en uppsättning av biomarkörer, proteiner i blod. Ett visst mönster kan tyda på exempelvis cancer i bukspottkörteln. Röda staplar betyder att det finns mer av en viss biomarkör än hos friska personer, och tvärtom för gröna staplar. Bild: Christer Wingren och Anders Carlsson

 

Hans grupp arbetar med en diagnosmetod som kan ge svar på ett tidigare stadium. Genom att analysera proteiner i ett blodprov kan man se ett mönster, ett ”molekylärt fingeravtryck” som tyder på pancreascancer. Blodet innehåller hundratusentals proteiner, så att finna de rätta är som att hitta ett litet antal nålar i en höstack. Men forskargruppen har utvecklat ett sätt att med hjälp av antikroppar – ämnen i immunförsvaret – sålla fram just de proteiner som utgör biomarkörer för sjukdomen.

Kan göra skillnad på liv och död

– Ett enda protein betyder inte mer än en enda linje i ett fingeravtryck. Vi har i stället en grupp på 10–20 biomarkörer som tillsammans ger den speciella bild man får vid pancreascancer, förklarar Christer Wingren.

När diagnosmetoden finns på marknaden om ett par år är tanken att den ska användas dels för patienter med diffusa men misstänkta symtom, dels för människor som på grund av ärftlighet eller andra sjukdomar löper högre risk för pancreascancer.

– Det känns fantastiskt bra att utveckla något som verkligen kan göra en skillnad på liv och död. Det har gett en stark drivkraft i arbetet! säger forskaren.

Christer Wingren Sara Ek-2

Christer Wingren och Sara Ek

Även hans kollega på Institutionen för immunteknologi, Sara Ek, arbetar med en diagnosmetod som kan rädda liv. Hon forskar om mantelcellslymfom, en svår blodcancer som oftast drabbar äldre män. Hennes metod bygger på analys av ett prov från en tumör som just upptäckts, och där man ännu inte vet vilken cancerform det handlar om.

Skiljer mellan aggressiv och godartad tumör

– Om patienten har t.ex. en tumör i en lymfknuta kan det vara en relativt godartad cancer, men det kan också vara mantelcellslymfom. Den senare är så aggressiv att man genast måste sätta in stora doser av olika cellgifter, säger Sara Ek.

För att avgöra om det är mantelcellslymfom använder sig Sara Ek av ett visst protein kallat SOX11. I hennes fall behövs inte mer än en biomarkör, ett enda protein. SOX11 finns nämligen inte i lymfvävnad i normala fall, utan är ett tydligt tecken på mantelcellslymfom. SOX11-analysen kan också bidra till att förbättra behandlingen av sjukdomen, hoppas Sara Ek.

– Vi har funnit att patienter som har ovanligt låga mängder av SOX11 i tumören svarar dåligt på dagens behandling. För dem kan det vara bättre att testa något av de nya läkemedel som är på väg in på sjukhusen, menar hon.

Text: INGELA BJÖRCK