En vanlig genetisk variant kan försämra lungornas försvar mot bakterier och öka risken för lunginflammation. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Lunds universitet. Forskarna har också upptäckt en tidigare okänd mekanism för hur immunförsvaret i luftvägarna upptäcker och bekämpar bakterier.
Lunginflammation är en vanlig och ibland allvarlig infektion som årligen drabbar 20 000–30 000 personer i Sverige.
Välkända riskfaktorer är hög ålder, rökning och underliggande sjukdomar. I en ny studie visar forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus att även genetiska skillnader i det medfödda immunförsvaret kan påverka risken att insjukna.
Ökad risk
– Vi undersökte hur en vanlig genetisk variant – som ungefär en av sju europeer bär på – påverkar immunreceptorn Dectin-1. Receptorn finns på celler i lungvävnaden, där den känner igen främmande ämnen och hjälper kroppen att reagera på dem, säger Kristian Riesbeck, professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet och överläkare i klinisk mikrobiologi vid Skånes universitetssjukhus.
Dectin-1 har tidigare främst förknippats med försvaret mot svampinfektioner, men studien visar att receptorn också har stor betydelse för skyddet mot bakterier i luftvägarna. Analysen omfattade drygt 28 000 deltagare i befolkningsstudien Malmö Kost Cancer. Deltagarna följdes i genomsnitt i mer än 17 år och under den tiden registrerades cirka 5 500 fall av lunginflammation.
– Den genetiska varianten gör att receptorn fungerar sämre. Bärarna hade omkring 12 procent högre risk att utveckla lunginflammation, även när vi tog hänsyn till rökning, kroppsvikt och sjukdomstillstånd som påverkar immunförsvaret, fortsätter Kristian Riesbeck.
Forskarna blev överraskade av att en enda, relativt vanlig genetisk variant kan ha så stor betydelse. Eftersom varianten är vanlig kan den påverka många människor, även om riskökningen för varje enskild individ är måttlig. Riskökningen kvarstod när analysen begränsades till bakteriell lunginflammation, vilket stärker kopplingen till lungornas försvar mot bakterier.
Sämre försvar
För att förstå mekanismen bakom riskökningen gjorde forskarna även försök på möss. När immunförsvarets receptor saknades eller fungerade sämre, hade mössen svårare att rensa bort två vanliga bakterier som kan orsaka luftvägsinfektioner, pneumokocker och Haemophilus. Ju sämre receptorn fungerade, desto sämre lyckades kroppen göra sig av med bakterierna.
– Vi upptäckte också att receptorn hjälper immunförsvaret att känna igen bakterier och sätta igång kroppens försvar. Om receptorn inte fungerar som den ska, blir vi därför också sämre på att bekämpa bakterier, säger Oskar Thofte, postdoktor vid Lunds universitet.
Ny mekanism
Upptäckten visar ett tidigare okänt sätt för lungornas immunförsvar att upptäcka bakterier. På sikt kan resultaten bidra till en bättre förståelse av varför vissa människor är känsligare för infektioner än andra.
– Under mina trettio år som forskare är det här en av de studier som jag är stoltast över. Jag började undersöka Haemophilus redan 1999 och min långa erfarenhet av bakterien har varit viktig i arbetet. Men det är först med dagens tekniker, bland annat helgenomsekvensering, som vi har kunnat analysera deltagarnas genetiska bakgrund och nå de här resultaten, avslutar Kristian Riesbeck.
TEXT: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet.