Högre organismer består av vävnader med många olika celltyper, som bildas under utvecklingen från en enda äggcell. För att kunna bygga upp den för en art typiska kroppen, och för att vävnader ska fungera på ett normalt sätt, krävs att olika celler utbyter information med varandra.
Denna kommunikation sker genom att en cell utsöndrar molekyler som ”fastnar” i speciella receptorer på omkringliggande celler och aktiverar s.k. signalkedjor i dem. Mutationer som påverkar aktiviteten hos sådana signalkedjor kan leda till att organismens utveckling förändras, till okontrollerad tillväxt och cancer.
Att förstå de mekanismer som reglerar signalvägarna är därför avgörande för att dessa elakartade processer ska kunna förebyggas och behandlas.
Förändringar i cellens cytoskelett
I vuxna vävnader, och under deras utveckling, spelar också förändringar i cellernas form och beteende en viktig roll. Kraften bakom dessa förändringar alstras av cellens s.k. cytoskelett, den struktur som ger cellen dess form.
Mutationer i gener som styr cytoskelettets funktioner har kopplats samman med ett flertal sjukdomar inklusive cancer.
Bananflugan enklare att förstå
Min forskning syftar till att förstå de molekylära mekanismer som kontrollerar cellernas kommunikation och deras beteende under organismens utveckling. Den enorma komplexiteten hos ryggradsdjur och bristen på tillgängliga experimentella verktyg gör det svårt att nå någon djupare förståelse för dessa processer i högre djur.
Vi använder därför bananflugan, Drosophila, som är ett av de mest framgångsrika ”modellsystemen” för biomedicinsk forskning.
En jämförelse av människans och Drosophilas genetiska material visar att två tredjedelar av alla mänskliga sjukdomsgener redan finns hos bananflugan. Arbetet med Drosophila ger därför värdefull kunskap som direkt kan tillämpas på högre djur och människor.
Text: UDO HÄCKER
Från broschyren ”Professorsinstallation 7 september 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.
