Sjukdomsmekanismerna bakom Alzheimers sjukdom är fortfarande delvis okända. Tidigare har man trott att det bara är själva nervcellskropparna i hjärnan som drabbas, men på senare tid har man sett att även kopplingarna dem emellan är påverkade. Forskare vid Lunds universitet tänker använda avancerad magnetkamerateknik för att studera dessa kopplingar tidigt i sjukdomsförloppet. Förhoppningen är att detta kommer att leda till tidigare och säkrare diagnostik och på sikt även botande behandling.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och står för ungefär 60-70 procent av alla fallen. De vanligaste symtomen är glömska och svårigheter att klara det vardagliga livet. Med en åldrande befolkning befarar man att förekomsten av sjukdomen, som innebär stort lidande för den drabbade och anhöriga samt stora samhällsekonomiska kostnader, kommer att öka. I nuläget finns ingen botande behandling, utan bara läkemedel som ger symtomlindring och tillfälligt bromsar sjukdomsförloppet.
Vill hitta patienter tidigt
Ett stort problem är att det, framförallt i tidigt skede av sjukdomen, är svårt att ställa rätt diagnos och därmed ge patienten rätt behandling. Ungefär hälften får rätt diagnos och detta sker oftast sent i sjukdomsförloppet, när symtomen är uttalade och många av hjärnans nervceller antingen är döda eller så pass skadade att läkemedelsbehandling inte har någon effekt.
På senare år har därför mycket forskning inriktats på att kunna hitta patienter med Alzheimers sjukdom tidigt i förloppet. I ett samarbete mellan Lunds universitet och Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus, har man bland annat undersökt förekomsten av ett protein i ryggmärgsvätskan som kallas beta-amyloid och kommit fram till att halten av detta protein var ändrad redan ett decennium innan patienten började få symtom. Bestämningen av halten beta-amyloid verkar alltså vara ytterligare ett viktigt steg mot att kunna hitta patienter med Alzheimers sjukdom tidigt.
Hjärnans nätverk också drabbat
Tidigare trodde man att det bara var hjärnans nervcellskroppar som var drabbade vid Alzheimers sjukdom, men genom att använda en avancerad magnetkamerateknik, som mäter vattenmolekylernas spontana rörelse, har man på senare tid funnit att även det nätverk som hjärnans nervceller tillsammans bildar också är drabbat.
Forskare vid Lunds universitet kommer därför att studera sambandet mellan just strukturförändringar i hjärnans nätverk med magnetkamera och bland annat halten av proteinet beta-amyloid i ryggmärgsvätskan. Förhoppningen är att detta kommer att leda till en bättre förståelse för sjukdomsmekanismerna och därigenom möjliggöra att man hittar patienterna tidigare i sjukdomsförloppet, vilket innebär att man kan ge rätt behandling i tidigt skede. I förlängningen hoppas man även att denna kunskap kommer att bidra till insikter i hur man ska designa framtida läkemedel som gör det möjligt att bota Alzheimers sjukdom.
Text: Daniel Svärd
