Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Lymfom – utveckling av nya behandlingar

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
T-celler attackerar en cancercell. Illustration: istock.com/royaltystockphoto

Mats Jerkeman installerades som professor i klinisk onkologi den 18 oktober 2019 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning.

Lymfom är tumörer som utgår från immunsystemets celler, lymfocyterna. Lymfocyternas uppgift är att försvara kroppen mot inkräktare, och de genomgår under sin utveckling slumpmässiga förändringar av arvsmassan, så att ingen lymfocyt är identisk med någon annan. Denna stora variation återspeglar sig hos de maligna lymfomen, som består av cirka 70 olika undergrupper, från mycket stillsamma sjukdomar som inte kräver någon behandling, till den mest snabbväxande av alla tumörer, Burkittlymfom.

För mig som läkare är detta ett fascinerande område att arbeta inom, dels på grund av den enorma variationen, men också för att lymfom dessutom i allmänhet är mycket känsliga, såväl för cytostatika som strålbehandling, varför de flesta patienter får mycket god nytta av behandling, och i många fall botas. Min forskning har från början varit inriktad på att utveckla behandlingsmöjligheterna för dessa patientgrupper genom studier med nya kombinationer av läkemedel, så kallade kliniska prövningar. Ett alternativ till detta är att studera resultat för alla patienter som behandlas i Sverige, för att se om vissa behandlingar är förknippade med bättre överlevnad, vilket vi kunnat göra tack vare det nationella kvalitetsregistret för lymfom, Svenska Lymfomregistret.

Ett annat område som vi arbetar med är att identifiera patienter som inte har nytta av standardbehandling, och som behöver andra former av läkemedel. Utvecklingen av läkemedel inom lymfomområdet går snabbt framåt, och vi ser allt fler möjligheter till behandling också för patienter vars tumörer är resistenta mot konventionell cytostatikabehandling – läkemedel som aktiverar immunförsvaret och genmodifierade immunceller, men också små molekyler som hämmar centrala signalvägar i lymfomcellerna.

Framtiden ser ljus ut för patienter med lymfom!

Text: MATS JERKEMAN, professor vid Lunds universitet
Från broschyren: ”Professorsinstallation 18 oktober 2019″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet. 

Läs mer om:

Mats Jerkeman, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Foto: Kennet Ruona

”Jag föddes 1965 i Gävle, men är uppväxt i Dalsland, Värmland och norr om Stockholm. 1984 började jag på läkarprogrammet i Lund och har stannat kvar här sedan dess. Efter min AT- tjänstgöring i Helsingborg planerade jag först att specialisera mig i hematologi, men ett vikariat på Onkologiska kliniken fick mig att inse att jag hörde hemma där.

Jag började 1994 med ett avhandlingsprojekt om aggressiva lymfom, med Eva Cavallin-Ståhl som handledare, och disputerade år 2000. Jag blev docent i onkologi 2008, och anställdes som professor i juni 2019.

Jag bor i Lund tillsammans med min fru Anna, och vi har två döttrar, Lovisa och Matilda, och en son, Pelle.”


Lär dig något nytt idag – lyssna på våra poddar om forskning!

 

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!