Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Lungtransplantation – vilken väg skall vi gå?

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.

Richard Ingemansson installerades som professor i thoraxkirurgi den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning.

Merparten av min forskning under de senaste 25 aren avhandlar transplantation av lungor, och numera företrädelsevis transplantation av lungor från hjärtdöda donatorer. Idag använder vi lungor från hjärndöda donatorer vid klinisk lungtransplantation. Det finns ca 160-180 sådana donatorer i Sverige varje år. Av dessa kan man av olika orsaker endast använda 30-35 procent. Det innebär att vi totalt kan lungtransplantera ca 60 patienter per år. Problemet är att det finns runt 1 500 patienter i Sverige som är i akut behov av lungtransplantation.

Denna brist har lett till att man under senare år alltmer börjat intressera sig för patienter som dör i akut hjärtinfarkt. Många av dessa patienter har mycket välfungerande lungor. Det avlider ca 15 000 patienter i akut hjärtinfarkt i Sverige varje år och ca 600 000 inom EU. Skulle man kunna använda en bråkdel av dessa patienters lungor för transplantation hade en stor insats kunnat göras. Medicinskt har man nu tekniker som gör att vi kan ta ut dessa lungor och undersöka dem närmare med den s.k. EVLP-teknologin (man undersöker lungorna utanför kroppen). Om lungorna då uppfyller kriterierna för transplantation kan de transplanteras.

Lagstiftningen kring transplantation varierar kraftigt mellan olika länder. Tendensen är dock att allteftersom de medicinska framstegen fortskrider och nya möjligheter öppnar sig anpassas lagstiftningen successivt för att möjliggöra användandet av den nya tekniken. Vi har nu kommit så långt att tillstånd finns för transplantation av sådana lungor. Skall man en gång för alla lösa problemet med organbrist vid transplantation så är det sannolikt via användandet av organ från hjärtdöda donatorer, då donatorspoolen är betydligt mycket större än den för hjärndöda donatorer.

Text: Richard Ingemansson

Från broschyren: ”Professorsinstallation 12 oktober 2018″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

Läs mer om:

 

Jag är född 1963 i Lund. Efter genomgången militärtjänstgöring med efterföljande reservofficersutbildning började jag studera medicin i Lund och avlade läkarexamen 1990. Efter 2 års AT-tjänstgöring på Fagersta sjukhus började jag 1992 på thoraxkirurgen i Lund.

Jag disputerade 1995 och blev docent 2003. Jag är kliniskt ansvarig för aortakirurgin samt lungtransplantationsprogrammet. Min forskning har i huvudsak fokuserat på undertrycksbehandling av infekterade sår samt möjligheten att använda lungor från hjärtdöda donatorer för transplantation.

Jag tjänstgjorde som professor i thoraxkirurgi vid Rigshospitalet i Köpenhamn 2016-17 och har sedan 1 november 2017 professuren i thoraxkirurgi i Lund.


 

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!