Vetenskap & Hälsa

Livet bortom antibiotikan

2020-04-20
Bakterier på petriplatta
Odlingsplatta med tre olika bakterier. Foto: Dreamstime

Vid Pufendorfinstitutet pågår just nu temat Postantibiotiska framtider, som samlar forskare från flera discipliner och fakulteter för att undersöka hur en värld där antibiotika inte längre fungerar kan vara levbar.

I samband med coronavirusets framfart har vi fått se hela städer och länder stängas ner, människor placerats i karantän, och infrastruktur och handel har upphört att fungera i drabbade länder. Allt inom loppet av några veckor och under en sällan skådad mediebevakning och informationsflöde. Den senaste tiden har fått oss att fundera över vårt egna samhälles sårbarhet och förberedelse för epidemier av dessa slag.

Samtidigt som vi oroar oss för framtida epidemier så glömmer vi lätt bort ett annat stort hot mot vår framtida hälsa, antibiotika­resistens, eller rättare sagt bakterier som blivit resistenta mot antibiotika.

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens skördar varje år cirka 50 000 människoliv i ­Europa och USA på grund av att bakterier blivit resistenta. År 2050 uppskattar vissa rapporter att tio miljoner människor kommer att dö av infektioner som inte kan behandlas på grund av att bakterier blivit resistenta och därmed gjort antibiotikan ineffektiv.

Inom det tvärvetenskapliga temat Post­antibiotic Futures samlas elva forskare från olika fakulteter för att titta på hur en framtid utan antibiotika skulle kunna se ut.

Kristofer Hanson. Foto: Nina Nordh

– Vårt samhälle är på många sätt uppbyggt kring antibiotikan. Om den ­fallerar, blir andra strukturer och funktioner lidande, eller brakar ihop. Vi vill titta på hur vi kommer att leva och hur vårt samhälle kommer se ut när antibiotikan inte längre fungerar som idag.

Kristofer Hanson, som är etnolog, tycker att det är viktigt att skapa bilder och föreställningar av framtiden och han intresserar sig särskilt för olika dystopiska framtidsskildringar och hur dessa berättelser skapas via exempelvis filmer och böcker, eller i våra dagliga samtal.

Läs även: Samtal om framtidshot behövs

– Man kan givetvis fråga sig om fram­tiden verkligen är så dystopisk, eller om vi kan hitta alternativa vägar mot en postantibiotisk värld som är mer levbar?

För att besvara dessa komplexa frågor krävs ett tvärvetenskapligt grepp, med fokus på bland annat politik, kultur, ekonomi, kommunikation, medicin och arkitektur.

Under hösten har gruppen haft besök av en gästforskare, sociologen Nik Brown från The University of York.

– Han har bland annat tittat på hur sjukhus är uppbyggda för att undvika smittspridning. Inom gruppen finns också en arkitekt som tittar på hur man kan bygga för en postantibiotisk era.

Cecilia Lenander. Foto: Eva Bartonek

Cecilia Lenander, som är apotekare och gruppens andra koordinator, förklarar att infektionskliniken i Malmö är exempel på byggnader som är mer anpassade till en postantibiotisk era.

– Infektionskliniken i Malmö är planerad så att man inte behöver möta andra människor och riskera smittspridning. Istället kan besökare och material slussas ut och in via balkonger på utsidan av byggnaden. Dessa ”utomhuskorridorer” är uppvärmda och hela översta våningen upptas av ett stort fläktsystem för att kunna dra ut all luft.

Studerar levbarhet

Stadsbyggnad och arkitektur är ett av flera olika spår som gruppen arbetar med. Begreppet levbarhet är ett annat. Levbarhet behöver inte enbart handla om antibiotika, utan kan även handla om exempelvis klimatet, menar Kristofer Hanson.

– Både klimatet och antibiotikaresistensen riskerar att påverka vår framtid på ett dramatiskt sätt. Antibiotikafrågan är liksom klimatfrågan global och kräver globala överenskommelser och strategier.

Cecilia Lenander förklarar att antibiotikaproblematiken på många sätt även påverkas av klimatet.

– Med ett varmare klimat får vi andra smittor som sprids och tyvärr har vi ingen Greta som lyfter antibiotikafrågan.

Receptfri antibiotika ökar resistensen

Trots att vi i Sverige är relativt restriktiva med användningen av antibiotika är våra europeiska grannländer inte lika återhållsamma, menar Cecilia Lenander.

– I flera länder kan du köpa antibiotika receptfritt, något som många svenskar kan tycka är smidigt när de är på semester och då köpa med sig en kur hem till Sverige.

Läs även: Antibiotikaresistens – läget i Skåne

Det ökade resandet, och inte minst den medicinska turismen, har bidragit till att spridningen av resistenta bakterier ökar, förklarar Cecilia Lenander.

– Att vara på sjukhus utomlands innebär alltid en risk för att få resistenta bakterier med dig hem. Du kan leva med dem länge utan att veta om att du bär på dem – tills du blir sjuk och behöver behandling.

Ambitionen med Pufendorf-temat är att skapa debatt kring dagens antibiotikaanvändning och etablera en plattform för tvärvetenskaplig antibiotikaforskning vid universitetet.

Text: CECILIA von ARNOLD

Texten är tidigare publicerad i Lunds universitets magasin, LUM nr 2/2020