Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Lewy body sjukdom – kliniska studier

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.

mr hjärnan lila_dreamstime_13003138

Elisabet Londos installerades som professor i psykiatri med särskild inriktning mot demenssjukdomar och kognition den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning.

Lewy body-sjukdom (LBS) är enkelt uttryckt en blandning mellan Parkinsons och Alzheimers sjukdom, sett till sjukdomsprocesserna och bristerna på signalämnen. Glömska, som vanligen förknippas med Alzheimers sjukdom, är mindre vanligt vid LBS, där andra kognitiva symptom dominerar, som svårigheter med avståndsbedömning och långsamhet i tanken. Kärnsymptomen är (1) parkinsonism, ofta utan skakningar, (2) syner med god insikt, (3) ökad trötthet med kraftigt ökat sömnbehov. Obehagliga drömmar som ageras ut verbalt och fysiskt kan vara ett tidigt tecken.

I sjukvården missar vi ofta LBS-drabbade, vilket är beklagligt eftersom de kan ha god effekt av läkemedel och är överkänsliga mot neuroleptika (läkemedel mot syner). Idéerna till min forskning får jag i kontakten med de drabbade i vården. Exempel på våra forskningsresultat är att LBS-drabbade visat sig ha en särskild profil i kognitiva test vilket bidrar till säkrare diagnostik, att LBS-drabbade upplever låg livskvalitet liksom att de förbättras generellt av läkemedlet memantin och sväljningsfunktionen av kolsyrad dryck. Alzheimerförändringar i ryggvätskan och ett kraftigt sänkt blodtryck när patienten står upp försämrar prognosen. Vi ser också att 16–20% av alla personer på Malmös demensboenden har symptom som ingår i LBS, och ju fler symptom de har desto högre andel får neuroleptika!

Parallellt med den praktiska LBS-forskningen deltar jag i internationella studier för att klarlägga biomarkörer, genetik och biokemi. Kunskapsprocessen mot bot är dock lång, och det är viktigt att även dagens drabbade får hjälp. Därför är en av målsättningarna med min forskning att tiden till patientnytta ska vara kort.

Min forskning handlar om att finna en gynnsam behandling som fler drabbade ska få del av genom att det blir lättare att känna igen och diagnosticera LBS.

Text: ELISABET LONDOS
Porträtt: Kennet Ruona
Illustration hjärnavbildning: Dreamstime

Från broschyren: ”Professorsinstallation 14 oktober 2016″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Läs mer om:

Elisabet Londos

Elisabet Londos, professor i psykiatri med särskild inriktning mot demenssjukdomar och kognition

Jag föddes i Lund 1959 och växte upp på Råå utanför Helsingborg. Jag utbildade mig till idrottslärare och på GIH träffade jag min man Mikael som jag snart varit gift med i 30 år. Jag läste medicin i Lund och utexaminerades 1990.

Efter AT i Jönköping dubbelspecialiserade jag mig i rehabiliteringsmedicin och psykiatri. Jag disputerade 2001 på en avhandling om klinisk Lewy body-demens – en sjukdom som beskrevs så sent som 1996. Sedan dess har jag bedrivit klinisk forskning kring denna sjukdom. Jag befordrades till professor i psykiatri med särskild inriktning mot demenssjukdomar och kognition i mars 2016.

Vi bor i Sätofta vid Ringsjön och våra tre barn är vuxna och utflugna.

Relaterat material

Broschyr från Lunds universitet om de nya professorerna som installerades den 14 oktober

 

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!