Läkande stygn är en metod som prövats för att reparera brusten hälsena, än så länge i experimentella studier. Nu har en forskare vid Lunds universitet provat om metoden kan användas vid operation av tarmcancer, och de första resultaten är positiva.
Närmare 6 000 personer i Sverige drabbas årligen av cancer i tjocktarm eller ändtarm. Sjukdomen är bland de vanligaste cancerformerna och trenden är ökande. På senare år har dock dödligheten minskat, sannolikt på grund av förbättrad diagnosticering och behandling.
Vid cancer i tjock- eller ändtarm opereras en bit av tarmen bort, och därefter kopplas delarna ihop.
– Tarmkoppling har gjorts i över 100 år. Det är viktigt att tarmen förblir rörlig efter operation, spänningar kan påverka bl.a. blodcirkulation och läkningsprocess negativt med risk för allvarliga komplikationer som t.ex. bukhåleinfammation, berättar Martin Rehn, doktorand vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Stygn behandlas med antibiotika
I en ny avhandling har han fokuserat på problem och möjliga lösningar vid akut tarmcancer som står för ungefär en femtedel av fallen. Cancern är då i ett långt framskridet stadium och kan ha deformerat tarmen på olika vis vilket försvårar sammankoppling och läkning.
Stygnen behandlades med ett antibiotikum, doxycyclin, med syftet att bibehålla god styrka i tarmväggen så att stygnen inte lossnar. Ett problem är annars att tarmkanterna under de närmast följande dagarna efter operation tenderar att mjukna på grund av att enzymer bryter ner de nödvändiga kollagenfibrerna med stabiliserande egenskaper. Doxycyclinet visade sig ha en hämmande effekt på enzymerna och tarmen bibehöll sin styrka under den kritiska fasen som följer på operationen.
Sårläkning i tarm är mycket besvärligt att studera på människor eftersom den befinner sig inne i bukhålan. Forskningen har därför gjorts i djurmodeller med råttor.
– Laborationerna har gjorts på normal tarm. Men de positiva resultaten motiverar framtida studier för att ta reda på om metoden kan användas även när förutsättningarna för läkning är sämre, t.ex. vid utspänd tarm, säger Martin Rehn.
Studie kring hälsena gav positivt besked
Läkande stygn har – under förutsättning att metoden går att vidareutveckla – en del fördelar gentemot andra befintliga behandlingsmetoder. En metod som redan används och som i patientstudier visat på god läkningsförmåga är s.k. stent – ett rör som förs in i tarmkanalen och som därmed kan återge tarmen normal vidd.
Nackdelar med stent är att det krävs mycket stor skicklighet för att få stenten på plats, och att det även vid lyckad insättning finns en viss risk att stenten ger upphov till hål på tarmen eller att den flyttar på sig.
Tidigare studie kring hälsena har utförts av Björn Pasternak vid Linköpings universitet och den visade på starkare läkning när antibiotikabehandlade stygn användes. Han har även varit delaktig i den nya studien från Lunds universitet.
Text och foto: BJÖRN MARTINSSON
