Numera får alla västerländska kvinnor rutinmässigt erbjudande om ultraljud under graviditeten, och ultraljud har under 40 år totalt ändrat obstetriken till det bättre för både mor och barn. Nu är ultraljud också på väg in på förlossningsavdelningarna.
Min forskargrupp och jag studerar för närvarande om barnmorskor och läkare kan bli ännu bättre på att hantera svåra situationer, t.ex. om man när en förlossning stannar upp under öppnings- eller utdrivningsskedet, kan förvänta sig spontan förlossning, behöver använda en lätt sugklocka eller måste göra kejsarsnitt.
Min doktorsavhandling från 1993 var den första studien som visade att ultraljudsundersökning av barnet under graviditeten kunde kopplas till vänsterhänthet vid nio års ålder. Senare studier har bekräftat detta fynd, men inga andra ogynnsamma effekter av ultraljud under graviditeten har påvisats, och sammanhanget med vänsterhänthet är svårt att förklara biologiskt.
Även om sambandet mellan ultraljud och vänsterhänthet inte ger skäl att avråda från rutinmässiga ultraljud under graviditeten, är det viktigt med kontinuerlig forskning om säkerhetsaspekter av obstetriskt ultraljud. Moderna ultraljudsapparater avger 10–15 ggr högre energimängder och allt fler kvinnor tar ultraljud under graviditeten av ren nyfikenhet. Läkarens uppgift är inte bara att bota utan först och främst att inte skada – primum non nocere.
Ökningen av övervikt och fetma drabbar kvinnor i de flesta västerländska länder, och gravida kvinnor och deras ofödda barn påverkas av livsstilsfaktorer. I min forskning ingår också studier med träning under graviditeten för att söka svar på om eventuella graviditetsproblem och sjukdomar senare i livet kan påverkas eller förhindras av fysisk aktivitet hos mamman.
Text: KJELL SALVESEN
Från broschyren ”Professorsinstallation 7 september 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.
