Bild: Colourbox
TBC-bakterier och grupp A-streptokocker (GAS) är två viktiga men mycket olikartade bakterier. TBC-bakterierna orsakar kroniska infektioner, medan GAS orsakar akuta, ibland våldsamma och dödliga infektioner. Kan man förstå mer om hur immunförsvaret reagerar på dessa infektioner, så blir det lättare att utveckla nya behandlingar. Det är målet för ett forskarnätverk vid Lunds universitet, lett av professor Bill Agace.
– Det är kroppens slemhinnor som utgör vårt första värn mot sjukdomsframkallande bakterier. Immuncellerna där utsätts dagligen för tusentals främmande ämnen och mikroorganismer. Deras uppgift är att urskilja och reagera mot farliga angripare, förklarar han.
Bakterieinfektioner är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen, och lär bli ännu mer drabbande i takt med den ökande antibiotikaresistensen. TBC-bakterier och GAS är två av de besvärligaste bakterierna.
En tredjedel av världens befolkning anses ha kroniska, vilande TBC-infektioner. De bär alltså på TBC-bakterier i lungorna som immunförsvaret inte kunnat göra sig av med. Grupp A-streptokocker å sin sida orsakar akuta och ibland våldsamma infektioner. De står årligen för ca 700 miljoner fall av halsfluss samt ca en halv miljon dödsfall bl.a. i de svåra sjukdomstillstånd som gett GAS namnet ”mördarbakterien”.
Varför misslyckas immunförsvaret?
Vad är det då som gör att kroppens immunförsvar inte fullt ut lyckas bekämpa dessa bakterier? För att besvara den frågan vill lundaforskarna studera dendritcellerna, som utgör en länk mellan våra två typer av immunförsvar.
Dessa två typer är det medfödda immunsystemet som utgör kroppens första försvarslinje, samt det så kallade adaptiva immunsystemet som kan tränas upp att känna igen farliga inkräktare. Det medfödda immunförsvaret reagerar snabbt på en infektion, men är inte lika kraftfullt som det adaptiva immunförsvaret. Detta behöver å andra sidan längre tid för att komma i gång.
Dendritcellerna tillhör det medfödda immunsystemet, men har i uppgift att likt tränade polishundar nosa upp farliga ämnen och visa upp dem för T-cellerna i det adaptiva immunsystemet.
– Dendritcellerna sitter i slemhinnans barriär mot omvärlden. De bryter ner inkommande bakterier och tar med sig igenkännliga delar av dem till T-cellerna. Då förökar sig de T-celler som specialiserar sig på att oskadliggöra just dessa bakterier, förklarar Bill Agace.
Så fungerar det i alla fall i teorin. I praktiken blir försvaret inte alltid så effektivt.
– Vi tror att bakterierna på något sätt manipulerar dendritcellerna så att de inte kan utföra sin normala funktion, säger TBC-forskaren Fredric Carlsson.
Antibiotikaresistens förvärrar problemet
Hur detta går till vill forskarna nu studera. De vill också försöka reda ut vilken roll som spelas av de olika typerna av dendritceller. Det finns nämligen olika sorters dendritceller som sätter igång olika reaktioner, vilket i sin tur gör immunförsvaret olika framgångsrikt. En annan fråga är om och hur immunförsvaret mot TBC respektive GAS skiljer sig, och en tredje fråga är hur parasiter förändrar immunförsvaret.
– Vi vet att hela immunsystemet påverkas av parasitinfektioner i magen, som stora delar av befolkningen bär på i vissa länder. Immunförsvaret blir inte bara sämre utan också annorlunda, säger specialisten på parasitsjukdomar Marcus Svensson Frej.
Stort behov av nya vacciner och behandlingar
I takt med att problemet med antibiotikaresistens vuxit, så har behovet av nya vacciner och nya behandlingsmetoder blivit allt mer akut. För detta krävs grundläggande kunskaper om immunsystemets molekylära processer.
– Vi hoppas i första hand nå kunskaper som kan förbättra bekämpningen av GAS och TBC-bakterier. Men om det vill sig väl kan dessa kunskaper också tillämpas på andra infektionssjukdomar – och kanske till och med på andra sjukdomar där det immunologiska svaret har betydelse. Vissa former av cancer behandlas ju idag med immunterapi, där man utnyttjar kroppens eget immunförsvar, säger Jenny Persson.
Text: INGELA BJÖRCK
