Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Hjärnforskning bortom nervcellerna

Illustration av nervceller, den vita cellen i förgrunden föreställer en mikrogliacell. iStock/selvanegra

Tomas Deierborg installerades som professor i fysiologi vid Lunds universitet i oktober 2021. Nedan skriver han själv om sin forskning.

Hjärnans sjukdomar, framförallt neurodegenerativa sjukdomar, drabbar oftare ju äldre vi blir. Tyvärr finns det få skyddande behandlingar. Med ökad kunskap om hjärnan ökar också möjligheten till effektiva behandlingar. Jag har alltid varit fascinerad av människokroppen, av att vara med och göra nya upptäckter som kan leda till att man inte bara förstår hur vår kropp normalt fungerar, det vill säga fysiologi, utan även bidra till ny kunskap om sjukdomar som kan ligga till grund för framtida behandlingar. Hjärnan fångade mitt intresse.

När jag odlade hjärnceller och fann att det var inflammatoriska stödjeceller, de så kallade mikrogliacellerna, som hade avgörande betydelse, bestämde jag mig för att utforska deras roll i hjärnan. Går vi tillbaka ett par decennier rådde nämligen fortfarande uppfattningen att hjärnan var immune privileged, det vill säga att det inte fanns någon eller en mycket begränsad roll för immunceller i hjärnan. Sedan några år tillbaka vet vi att neurodegenerativa sjukdomar, inte minst Alzheimers sjukdom, är kopplade till hjärnans mikrogliaceller.

I mitt labb studerar vi mikroglia och deras funktion vid olika sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och stroke. Vi försöker även förstå hur hjärnan kan påverkas av fysisk aktivitet/träning, hur inflammation i resten kroppen kan påverka hjärnans mikroglia på lång sikt, och hur mikroglia samspelar med nervcellerna. På labbet arbetar vi med allt från celler och djur till epidemiologiska studier, där vi även studerat psykiatriska sjukdomar. Genom att använda avancerade metoder för att undersöka genuttryck och proteiner i enskilda mikrogliaceller kan vi bättre förstå deras roll och specifika funktion. När vi bättre förstår samspelet mellan hjärnans celler är målet att dirigera mikroglia till att bli ”goda” och därmed istället skydda nervcellerna.

Text: Tomas Deierborg, professor vid Lunds universitet
Från broschyren: ”Professorsinstallation 15 oktober 2021″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

 

Läs mer om:

Tomas Deierborg, professor i fysiologi, leder forskargruppen experimentell neuroinflammation. Foto: Kennet Ruona

Jag är född 1974 och är uppvuxen i Sölvesborg. Efter ämneslärarexamen och magisterexamen i molekylärbiologi disputerade jag 2004 i experimentell hjärnforskning vid Lunds universitet. Därefter följde postdoktors-studier, också vid Lunds universitet, och i samarbete med biotechföretag. År 2010 blev jag docent i neurovetenskap. Jag startade min forskargrupp Experimental Neuroinflammation Laboratory 2013 vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Medicinska fakulteten. År 2018 blev jag universitetslektor i fysiologi och befordrades sedan till professor sommaren 2020. Jag bor i Hofterup, nordväst om Lund, är gift med Karin Deierborg och vi har tre barn, David, Jacob och Linnea.

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!