Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Hjärnan hos för tidigt födda

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.

kuvös_dreamstime_6082826

David Ley installerades som professor i pediatrik den 16 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning.

Vården av mycket för tidigt födda barn har utvecklats snabbt under de senaste decennierna. Viktiga medicinska upptäckter i kombination med tekniska landvinningar har möjliggjort att allt fler barn överlever en mycket för tidig förlossning. Vi har i Sverige en aktiv inställning till vård av barn som föds redan under 23:e graviditetsveckan. Intensivvård av dessa barn har lett till att allt fler överlever nyföddhetsperioden, kommer hem med familjen och efterhand möter skola och samhälle. Tyvärr har många av de mest omogna barnen funktionsnedsättningar som hämmar kommunikation och intellektuell utveckling och försvårar interaktionen med en allt mer komplex omgivning.

Den omogna hjärnan konfronteras med flera hotande processer, förändrad syremiljö, infektioner och bristande näringsupptag, som alla kan orsaka skador. Det sker under avgörande utvecklingsperioder för hjärnan då nervceller, nervcentra och nervbanor ska etableras och upprätta samband.

Vår forskning har visat att det mycket omogna barnet har en nedsatt förmåga att producera ett äggviteämne, insulin-like growth factor 1 (IGF-I), en viktig tillväxtfaktor för hjärnans utveckling och för nybildning av kärl. En internationell studie ska utröna om tillförsel av IGF-I kan minska skador på ögonen och understödja en normal utveckling av hjärnan.

Vissa av de för tidigt födda barnen får blödningar i hjärnan och risken är stor för framtida funktionsnedsättning vid större blödningar. I experimentella modeller har vi funnit att flera cellsorter i den omogna hjärnan dör när de utsätts för hemoglobin som avsöndras från röda blodkroppar som brister vid blödning. Vi har funnit att vissa kroppsegna proteiner kan blockera hemoglobinets giftiga effekter. Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till behandling för nyfödda barn med svår hjärnblödning.

Text: DAVID LEY, professor i pediatrik
Bild bebis: Dreamstime

Från broschyren: ”Professorsinstallation 16 oktober 2015″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

 

Läs mer om:

Foto: Kennet Ruona

Jag föddes 1959 i Malmö till nyligen inflyttade brittiska föräldrar. Jag avlade läkarexamen i Umeå 1985 och påbörjade senare utbildning till barnläkare i Malmö. Sedan 1992 har min kliniska hemvist varit Neonatalavdelningen i Lund, som ansvarar för vård av svårt sjuka nyfödda barn i södra Sverige.

Jag disputerade 1997 på en avhandling om hur minskad fostertillväxt påverkar barnet som nyfött och under uppväxten. Mitt kliniska arbete dominerades av vården av mycket prematurfödda barn. Forskningen inriktades därför på strategier för att skydda den omogna hjärnan mot de faror som ett för tidigt liv utanför livmodern ofta innebär. Jag är professor i pediatrik vid Lunds universitet sedan 2011.

Jag bor i Lund med min fru Eva, hunden Morris och har fyra barn och ett ständigt ökande antal barnbarn.

Relaterat material

Läs mer

Närkontakt viktigt för de för tidigt födda

professorsinstallationht2015

Broschyr från Lunds universitet om de nya professorerna som installerades den 16 oktober 2015.

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!