Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Forskning för en god start i livet

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.

Closeup detail of newborn baby being examined with stethoscope ten minutes after birth_dreamstime_10112845

Karin Källén installerades som professor i klinisk epidemiologi den 16 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning.

Alltsedan neurosedyn-katastrofen på 1960-talet öppnade allmänhetens ögon för att läkemedel under graviditet kan orsaka medfödda missbildningar, har det stått klart att olika typer av exponeringar kan ha förödande effekter på det växande fostret i livmodern. Förutom att vara direkt missbildningsframkallande kan exponeringar av olika slag orsaka lågviktighet, för tidig födsel, eller fosterdöd. Vi vet nu att förhållanden under fosterlivet även kan ha stor betydelse för framtida psykisk och fysisk hälsa. Alltsedan min disputation om fosterskador efter att modern rökt har jag ägnat mig åt att identifiera och utvärdera olika riskfaktorer med hjälp av våra svenska hälsodataregister.

Förlossningsvårdens kvalitet är minst lika viktig för framtida hälsa. Varje dåligt underbyggt beslut kan resultera i livslånga konsekvenser för barnet, samtidigt som vetenskapligt underbyggda rutiner kan vända en till synes besvärlig start till ett liv med god livskvalitet. En stor del av min forskning ägnar jag åt att identifiera risk-och framgångsfaktorer vid obstetriskt eller neonatalt omhändertagande, som t.ex att studera omhändertagande vid extremt för tidig förlossning (före 27 veckor), att studera utfall efter provrörsbefruktning, eller att studera kort-och långsiktiga effekter av förlossning med kejsarsnitt.

En viktig del av mitt arbete är att ta ställning till hur mina resultat skall kommuniceras. Blivande föräldrar är en utsatt grupp som kan drabbas hårt av olika risklarm. Även om man hittar riskfaktorer på gruppnivå, så vet man oftast inte anledningen till att ett visst barn har skadats. Det finns således ingen anledning att lägga sten på redan drabbade föräldrars börda. Istället är det viktigt att information ges så sakligt och balanserat som möjligt – helt utan inslag av skräckpropaganda.

Text: KARIN KÄLLÉN, professor i klinisk epidemiologi

Foto: Roger Lundholm
Bild bebis: Colourbox

Från broschyren: ”Professorsinstallation 16 oktober 2015″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

 

Läs mer om:

Karin Källén

Jag föddes 1958 i Malmö. Tidigt bestämde jag mig för att jag ville ägna mig åt musik, matematik och barn. Jag var färdig lärare i musik och matematik när jag var 21 år gammal. Tolv år och fyra barn senare bytte jag delvis bana, och efter studier i matematisk statistik och datorvetenskap påbörjade jag doktorandstudier vid dåvarande embryologiska institutionen i Lund.

År 1999 disputerade jag på min avhandling om risk för medfödda missbildningar efter att modern rökt under graviditet. Jag har behållit barnperspektivet, och min fortsatta forskning har fokuserat på olika riskfaktorer under graviditet och förlossning för barns ohälsa.

Jag befordrades till professor i klinisk epidemiologi 1 mars 2015.

Relaterat material

Läs mer

Hur mår provrörsbarnen?

Extremt för tidiga barn klarar sig bra. Reportage i Vetenskapsradion 9 juni 2015.

professorsinstallationht2015

Broschyr från Lunds universitet om de nya professorerna som installerades den 16 oktober 2015.

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!