Har skadeläget inom svensk damhockey förändrats sedan tacklingar infördes för fyra år sedan? Ja, tydligt. Det kan forskare vid Lunds universitet nu visa. På kort sikt nästan fördubblades antalet skador som anmälts till försäkringsbolag.
2022 blev tacklingar tillåtna i svensk damhockeys elitserie SDHL. Sverige var därmed först ut i världen med detta, och forskningen följs med stort intresse av andra hockeynationer. Både USA och Kanada har på senare tid också börjat tillåta tacklingar, och vill veta vad införandet har inneburit för Sverige. Nu finns två aktuella forskningsstudier från Lunds universitet.
Den ena studien utgår från försäkringsdata under sex säsonger, där alla ishockeyrelaterade skador som lett till kontakt med spelarnas licensförsäkringsbolag har registrerats via försäkringsbolaget. Under det första spelåret med tacklingar sköt de inrapporterade skadorna i höjden. Från att ha legat på 6,6 skador per 1000 spelartimmar säsongen före regeländringen, låg de säsongen efter på 16,7 skador per 1000 spelartimmar. Sedan sjönk skadenivåerna lite, men genomsnittet för de sex undersökta säsongerna hamnade på 11. Snittet för motsvarande tidsperiod före regeländringen var 6,0.
– Skadenivåerna kan komma att fortsätta sjunka i takt med att spelarna anpassar sig till det fysiska spelet, men det återstår att se. Det går inte att säkert säga att de högre skadesiffrorna beror på tacklingar, men vi spekulerar att så är fallet, eftersom allt annat är sig likt jämfört med tidigare säsonger säger Amanda Lahti, forskare vid Centrum för primärvårdsforskning, Lunds universitet, och ansvarig för båda studierna.
Axel- och knäskador vanligaste skadeärendena
Skador i axel och knä utgjorde de vanligaste skadeärendena hos försäkringsbolaget, vilket möjligen skulle kunna bero på att tjejerna tar emot tacklingar mot sargen med utsträckt arm, spekulerar Amanda Lahti. Att siffrorna ändå planar ut kan enligt henne eventuellt tolkas som att spelarna lär sig ett mer fysiskt spel med tiden.
Den andra studien kartlade skador som ledde till frånvaro från träning eller match och som rapporterades in till ett skaderegister. Totalt registrerades 46 matchrelaterade skador. Resultaten visar att tacklingar nu är den vanligaste orsaken till skada, ofta kopplad till hjärnskakning – den vanligaste skadetypen i ligan. Studien visade också att spelaren ofta fortsatte att spela match, trots skada. I sex av tio fall av hjärnskakning stannade spelaren kvar i rinken. Majoriteten av skadorna, inklusive hjärnskakningar, visade sig inträffa i tredje perioden, alltså i slutet av matchen. Detta skulle eventuellt kunna tyda på att trötthet ökar risken för skada.
– Kanske handlar det inte bara om trötthet efter en tuff match. Eftersom kvinnliga hockeyspelare generellt tjänar mindre än sina manliga motsvarigheter kombinerar många elitidrott med arbete, vilket kan begränsa återhämtningen och bidra till ökad trötthet. I det fortsatta arbetet vill jag bland annat fördjupa förståelsen för hur sömn och återhämtning eventuellt påverkar risken för skada, säger Amanda Lahti.
Kvinnliga idrottare ska inte betraktas som ”små män”
Hon betonar att studien har följt skadeutvecklingen under endast två års tid och bygger på ett relativt litet antal skadehändelser, vilket gör att resultaten bör tolkas med viss försiktighet. Trots det väcker resultaten frågor, och resultaten är underlag för fortsatta studier. Kvinnliga idrottare ska inte betraktas som ”små män”. Biologiska, anatomiska och sociala skillnader påverkar risken för idrottsskador. Samtidigt är bara en liten del av idrottsmedicinsk forskning gjord på kvinnor.
– Detta gör kvinnospecifika studier nödvändiga. Även om den här studien har begränsningar bidrar den med viktig kunskap och baslinjedata för fortsatt uppföljning av kohorten och skadeutvecklingen över tid, säger Amanda Lahti. Som specialist i allmänmedicin och idrottsläkare arbetar hon dagligen med att förebygga skador.
I resultaten framgår också att spelarna själva är fortsatt positiva till tacklingar – och att de inte tror att sådana leder till fler skador.
– Denna skillnad mellan spelarnas egen uppfattning och våra objektiva skadedata tittar jag närmare på i ett kommande arbete. Jag har då bland annat tagit hjälp av en genusforskare från IOK (Internationella olympiska kommittén) för att försöka förstå bättre, säger Amanda Lahti.
Åtminstone några av hennes frågor kommer förhoppningsvis kunna besvaras så småningom. Nyligen fick hon ett anslag på 1,2 miljoner kronor från Dr. P. Håkanssons stiftelse.
– Det är ett mycket betydelsefullt anslag som jag vill ska kunna bidra till mer kunskap som främjar kvinnligt idrottande både på motions- och elitnivå, samt bidra till sportens utveckling, säger Amanda Lahti.
Länkar till publikationer
Publikationer
Injury Incidence Before and After the Introduction of Body Checking in Elite Women’s Ice Hockey: A Six-Season Nationwide Insurance-Based Study, Sports Medicine – Open
Epidemiology of Injuries in Elite Female Ice Hockey Players Allowed Body Checking: A Two-Year Prospective Cohort Study, European Journal of Sport Science
Text: ERIKA SVANTESSON
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet