I en ny studie vid Lunds universitet uppnådde 85 procent av patienterna med aura-dominerad migrän minst en halvering av antalet auradagar efter behandling med det antiepileptiska läkemedlet lamotrigin. Resultaten behöver bekräftas i en kontrollerad studie, men kan på sikt få betydelse för en patientgrupp som i dag saknar en specifik behandling mot själva auran.
Runt 1,5 miljoner människor i Sverige har migrän. Migrän påverkar både den enskilda människans vardag och samhället i stort. Sjukdomen begränsar möjligheterna att arbeta och delta i sociala aktiviteter, samt leder till betydande kostnader genom sjukfrånvaro, minskad produktivitet och ökat vårdbehov. Kvinnor drabbas tre gånger så ofta som män, en skillnad som till stor del beror på hormonella faktorer.
Upp till en tredjedel av personer med migrän upplever aura – ett övergående neurologiskt symtom som bland annat kan ge synstörningar, synbortfall, känselstörningar, balansproblem samt tal- och språkstörningar. För vissa patienter är aura den mest funktionsnedsättande delen av sjukdomen, men i dag saknas en etablerad behandling som specifikt riktar sig mot migränaura.
– Runt 50 000 personer i Sverige har aura-dominerad migrän. Aura anses vara kopplad till cortical spreading depolarization (CSD), en långsamt fortskridande våg av förändrad nervcellsaktivitet i hjärnbarken, säger Gürdal Sahin, forskare vid Lunds universitet och specialistläkare i neurologi vid Skåneuro privatmottagning.
Migrän med aura är också kopplad till en något ökad risk för ischemisk stroke, särskilt i kombination med andra vaskulära riskfaktorer. Därför är det viktigt att minska påverkbara riskfaktorer.
– I dag finns flera effektiva migränbehandlingar, bland annat nya läkemedel som blockerar signalämnet CGRP, som spelar en viktig roll vid migränanfall. Vid kronisk migrän används även botulinumtoxin som förebyggande behandling. Men eftersom det saknas en etablerad behandling som specifikt riktar sig mot själva auran, behandlas därför migrän med och utan aura ofta på liknande sätt, trots att auran delvis verkar bygga på andra mekanismer än huvudvärken, fortsätter Gürdal Sahin.
Migränanfallets fyra faser
Migränanfall brukar delas in i fyra faser, även om alla inte upplever alla faser vid varje anfall.
- Försymtom (några timmar till dagar): irritatibilitet, nedstämdhet, trötthet, ljus- och ljudkänslighet, koncentrationssvårigheter, illamående, tal- och lässvårigheter, sömnsvårigheter.
- Aura (vanligen 5–60 minuter per enskilt aurasymtom): synstörningar eller synbortfall, stickningar, domningar, balanspåverkan, talstörningar.
- Huvudvärksfas (4-72 timmar): huvudvärk ofta tillsammans med illamående eller kräkningar, samt ökad känslighet för ljus-, ljud- och lukt, ibland yrsel och andra autonoma symtom.
- Eftersymtom (upp till 24-48 timmar): trötthet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och en känsla av mental tröghet.
Läkemedlet lamotrigin är godkänt för behandling av epilepsi och bipolär sjukdom, men inte för migrän. Men eftersom både epilepsi och migränaura handlar om tillfälligt förändrad nervcellsaktivitet, ville forskarna undersöka om läkemedlet även kan förebygga aura. Lamotrigin påverkar nervcellernas elektriska aktivitet genom att påverka natrium- och kaliumkanaler och minskar även frisättningen av bland annat signalsubstansen glutamat. På så sätt kan läkemedlet dämpa nervcellernas överdrivna retbarhet. Dessa mekanismer skulle teoretiskt kunna motverka uppkomsten och spridningen av CSD.
– I vår studie undersökte vi 81 patienter med frekvent eller särskilt besvärande migränaura och behandlade dem med lamotrigin. Bland de patienter som kunde utvärderas minskade antalet auradagar i genomsnitt från 6,9 till 1,4 dagar per månad, motsvarande en minskning på cirka 80 procent, säger Sena Uzun, doktorand vid Lunds universitet.
Tidigare studier med lamotrigin har visat blandade resultat. I den aktuella studien var resultaten särskilt lovande hos patienter med aura-dominerad migrän. I denna grupp uppnådde 85 procent av patienterna minst en halvering av antalet auradagar. En intressant observation var också att långsammare dosökning var associerad med färre biverkningar, vilket kan vara betydelsefullt när behandlingen utvärderas i framtida kliniska studier.
– Eftersom studien är retrospektiv och saknar kontrollgrupp behöver resultaten bekräftas. Vi går nu vidare med en nationell, randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad studie av lamotrigin. Om resultaten kan bekräftas, skulle läkemedlet kunna bli ett relativt billigt och välkänt behandlingsalternativ för en patientgrupp som i dag saknar behandling mot själva auran, avslutar Sena Uzun.
Länk till publikation
Text: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet