Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Dags att återvända till naturens skafferi efter läkemedel

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.

Historiskt sett har alla läkemedel byggt på ämnen från växter, svampar och andra organismer. Och fast kemisterna nu lärt sig att från grunden framställa nya, syntetiska molekyler, så finns det gott om rikedomar kvar i naturens skafferi.

Det menar Olov Sterner, professor i organisk kemi vid Lunds universitet, som forskar om biologiskt aktiva naturprodukter.

Den första storsäljaren från naturens skafferi var magnecyl (aspirin). Dess verksamma ämne salicin kommer från pilbark, vilket var känt redan i det gamla Grekland. På slutet av 1800-talet hittade ett läkemedelsföretag sättet att framställa medlet i en lättillverkad och mer magvänlig form, som snabbt blev en internationell succé.

Kinin, som kommer från ett träd i Anderna, användes av indianerna i Bolivia och Peru mot huttrande i sträng kyla. Europeerna började sedan använda kinin först mot feber och sedan som förebyggande medel mot malaria.

Ett tredje trädbaserat läkemedel av nyare datum är taxol, ett medel mot cancer som hämtats från en viss sorts idegran.

Olika vägar till nya läkemedel

Det finns enligt Olov Sterner fyra sätt att hitta nya tänkbara läkemedel:

  • att skräddarsy en molekyl som passar till en viss receptor (mottagare) i kroppen – en metod som kräver ingående kunskap om den aktuella sjukdomens mekanismer
  • att kemiskt vidareutveckla redan kända läkemedel
  • att blanda kemiska komponenter som kan reagera med varandra och ge upphov till nya molekyler, vars effekter sedan testas
  • att leta i naturen efter biologiskt aktiva substanser.

Det sista sättet var förr det viktigaste, och merparten av alla nya läkemedel var länge direkt eller indirekt baserade på naturliga ämnen. Numera har de andra metoderna tagit över, men inte lyckats särskilt bra.

– Det kommer idag ut så få helt nya läkemedel att man talar om en kreativitetskris inom läkemedelsindustrin, säger Olov Sterner.

Taxus baccata
Från en amerikansk idegransart kommer taxol, ett framgångsrikt läkemedel mot cancer. På bilden den europeiska idegranen Taxus baccata som innehåller liknande substanser. Foto: Luis Fernández García, Wikimedia commons.

Han tycker det är dags att vända tillbaka till naturen, dvs leta efter läkemedelskandidater hos naturliga organismer.

Samarbete med forskare i Bolivia

Själv letar han bland annat i Bolivia. Sida stöder ett samarbete där bolivianska doktorander får komma till Lund och forska kring olika naturmedel ur landets traditionella läkekonst.

Först gör man ett extrakt av den växt etc. det gäller, sedan delas detta upp i olika komponenter tills man hittar den biologiskt aktiva substansen, som därpå tillverkas på syntetisk väg och studeras tills man förstår dess effekter.

Olov Sterner har också startat ett företag tillsammans med Malmöforskaren Jenny Liao Persson för att utveckla substanser som är verksamma mot prostatacancer. Läs mer i artikeln Metod mot aggressiv spridning av cancer.

Text: INGELA BJÖRCK

Läs mer om:

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

En pil mot huvudvärk

Bark mot malaria

Idegranar som botar tumörer

Vetenskaplig information

Forskargruppens hemsida

Tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artikeln är tidigare publicerad i tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2010. Den är tematisk och kommer ut två gånger per år. Mer om tidskriften

Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2010

Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2010 (pdf 1,4 MB)Tema: Läkande medel

Innehållsförteckning för samtliga artiklar i det senaste numret

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!