Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Bristande uppröjning i kroppen kan leda till reumatisk sjukdom

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.

Döda celler som ansamlas i kroppen kan trigga igång den reumatiska sjukdomen SLE. Nätverksstrukturer av DNA och proteiner, s.k. NETs, kan vara en del av förklaringen till att sjukdomen tar sig mer aggressiva uttryck.

Jonatan Leffler på institutionen för laboratoriemedicin i Malmö vid Lunds universitet har under sin doktorandtid forskat kring SLE och orsakerna till sjukdomen.

SLE är en autoimmun sjukdom, dvs. den attackerar det egna immunförsvaret. Hos den som insjuknar fungerar inte kroppens uppröjning som den ska och döda celler blir kvar i alltför stor mängd, något som tros ge upphov till sjukdomen.

Protein fastnar i nätstruktur

SLE kan leda till trötthet, hudutslag och artrit (ledbesvär), och vid mer aggressiv sjukdom till inflammationer i organ och njurbesvär.

– Jag hoppas att min forskning kan bidra till att det blir möjligt att tidigt pricka in vilka som riskerar att drabbas av de mest allvarliga formerna av SLE, berättar Jonatan Leffler.

I fokus för hans intresse finns bland annat s.k. NETs, ett slags nätstrukturer som består av DNA och protein. Näten utgör en del av immunförsvaret och hjälper kroppen att skydda sig mot infektioner. Men Jonatan Leffler har påvisat att näten även kan aktivera komplementsystemet, en del av immunförsvaret, med risk för ökad inflammation.

Han har kommit fram till att ett av kroppens vanligare proteiner, med beteckningen C1q, fastnar på nätstrukturerna och att det skulle kunna förklara aktiveringen av komplementsystemet i SLE.

Frisk diskussion

I normala fall bryter kroppen ner näten efter fullgjort uppdrag. Hos en del av SLE-patienterna blir dock näten kvar, och de kan då bidra till att förvärra sjukdomen.

– Hos SLE-patienter fastnar sedan antikroppar på nätstrukturerna som bildar klumpar som kan fastna i vävnader och blodkärl. Det kan vara en förklaring till att ungefär hälften av SLE-patienterna får problem med njurarna, berättar Jonatan Leffler.

Förutom teorin att uppröjningen av döda celler och NETs är av stor betydelse för uppkomsten av SLE – finns det några konkurrerande forskningsspår kring hur SLE uppstår?

– Det är väldigt komplicerade processer med flera komponenter inblandade och även om detta är en grundhypotes så diskuteras det rätt friskt om vilka av dessa processer som är viktigast. Antagligen kan det uppstå avvikelser på flera olika ställen och detta skulle kunna förklara varför SLE kan ge lite olika symptom.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON 

Artikeln är tidigare publicerad av Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö; 24 april 2013

Läs mer om:

Jonatan Leffler

Jonatan Leffler har doktorerat vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö vid Lunds universitet. Den 26 april disputerarde han på avhandlingen “Complement in autoimmunity – the importance of cleaning waste”

FAKTA SLE (Systematisk lupus erythematosus)

SLE är en kronisk reumatisk sjukdom där kroppens immunförsvar angriper vävnader och organ. Exempel på symptom är hudrodnader, ledbesvär, njurproblem och organinflammation. Ca 90 procent av de drabbade är kvinnor. I Sverige beräknas ungefär 6 000 personer lida av SLE.

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Forskare kan vara reumatisk sjukdom på spåret

Nytt test kan ge SLE-patienter ett drägligare liv

SLE, information från 1177.se

SLE (systemisk lupus erythematosus), Vårdguiden

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!