Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Bättre resultat med bloddialys i hemmet

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
Dialysapparat på Njurkliniken, Skånes universitetssjukhus
En dialysapparat på Njurkliniken vid Skånes universitetssjukhus. Den liknar de dialysapparater som används vid dialys i hemmet. Foto: Nina Nordh

Sedan början av 70-talet har Skånes universitetssjukhus varit föregångare i Sverige när det gäller att utveckla möjligheten för njursjuka patienter att själva göra sin dialys i hemmet.

Nu pågår en långtidsstudie som jämför dialys i hemmet med dialys på sjukhus och njurtransplantation.

– Vi har tidigare haft en känsla av att de patienter som fått bloddialys i hemmet har levt längre och varit friskare. Nu håller jag på att undersöka detta närmare som en del av mitt doktorandarbete. Jag vill se om det verkligen stämmer att det är bättre med hemdialys än andra former av dialys.

Det berättar Helena Rydell Johnsén som är specialistläkare vid Njurkliniken på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Lägre dödlighet med hemdialys

– Dödligheten för patienter i dialys är i dag relativt hög, cirka 25 % per år. Våra studier skulle kunna bidra till att dialysbehandlingar i framtiden kan förändras så att överlevnaden ökar.

I en första studie som nyligen publicerats i tidskriften Hemodialysis International kunde forskarna visa att den årliga dödligheten för patienter i Lund som startat dialys i hemmet, så kallad hemhemodialys, var mycket lägre, 4,9 % per år, jämfört med dödligheten för hela gruppen av patienter med dialys i Sverige.

Överlevnaden påverkades inte av om patienterna senare njurtransplanterades eller inte.

Jämföra hemdialys med dialys på sjukhus

– Den här studien ger inte svar på frågan om den goda överlevnaden för patienter i hemhemodialys enbart beror på att de patienter som startar hemhemodialys är relativt unga och friska, vilket krävs för att klara av att sköta dialysen själv, säger Helena Rydell Johnsén.

Alwallhuset vid Skånes universitetssjukhus i Lund
Alwallhuset vid Skånes universitetssjukhus i Lund (Foto: Roger Lundholm) En av pionjärerna när det gäller att utveckla dialystekniken var läkaren Nils Alwall som 1946 genomförde den första dialysbehandlingen i Sverige, och en av de första i världen. Han har också gett namn till huset där Njurkliniken vid Skånes universitetssjukhus nu finns.

– Men nu har vi också preliminära resultat från ytterligare en studie som tyder på att det är själva dialysformen som har en positiv inverkan på överlevnaden.

När forskarna jämförde överlevnaden för två grupper av patienter med samma ålder och samsjuklighet, där en del av patienterna behandlades med bloddialys på sjukhus och en del med bloddialys i hemmet, fann man att patienterna med bloddialys i hemmet hade 4 år längre överlevnad.

Dessa resultat har nyligen presenterats på en nordisk konferens på Island.

Renar blodet oftare och längre

I nästa studie, som redan är igång, vill forskarna ta reda på mer om varför hemdialysen ger så mycket bättre resultat. Bland annat ska man titta på patienternas dialystid, vätskebalans och blodtryck.

– Vi misstänker att fördelarna med bloddialys i hemmet är att patienterna får möjlighet att rena blodet oftare och under en längre tid. En annan fördel är att de som har dialys i hemmet får en djupare kunskap om sin sjukdom och vikten av att följa råd kring mat, motion, medicinering m.m.

Text: NINA NORDH

 

Läs mer om:

Helena Rydell Johnsén

Helena Rydell Johnsén är specialistläkare vid Njurkliniken på Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar om bloddialys i hemmet. (Foto: Nina Nordh)

njure

Illustration av en njure: Dreamstime

Fakta om dialys

Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas huvudsakliga uppgift är att rena blodet från restprodukter och att avlägsna vatten ur kroppen. När man har njursvikt klarar njurarna inte av det, och skadliga ämnen och vatten stannar kvar i kroppen.

En dialysbehandling försöker ersätta njurarnas uppgift att rena blodet på restprodukter och avlägsna vatten. Det finns två former av dialys, påsdialys och bloddialys. Om man har bloddialys filtreras och renas blodet genom ett filter med hjälp av en speciell dialysmaskin. Man kan ha sin behandling på en dialysmottagning eller utföra den själv i sitt hem, efter att man har fått utbildning. Hur ofta man har dialysbehandling kan variera mellan två gånger i veckan till varje dag.

De flesta som börjar gå i dialys har bestående njurskador och behöver dialys resten av livet, eller tills de får en njurtransplantation. Ibland kan njursvikten vara tillfällig och man behöver dialys under en kortare tid.

Källa: 1177.se

Dialys i hemmet

Ungefär 4000 personer i Sverige har av olika anledningar så dålig njurfunktion att de måste rena blodet på konstgjord väg genom så kallad dialys. Av dessa får drygt 100 patienter dialys i hemmet, och många av dem i Skåne där man sedan många år har en omfattande verksamhet med hemdialys.

5000 personer i Sverige lever i dag med fungerande njurtransplantat och behöver på grund av det inte dialys.

Att få dialys är tidskrävande. På sjukhus ges ofta dialys tre gånger i veckan och varje gång ca 4–5 timmar. Patienter som själva sköter sin dialys använder i stort sett samma utrustning som på sjukhuset, men kan sköta den själva. Ofta utför de som har bloddialys i hemmet sin behandling fyra till sju gånger i veckan.

Källa: Helena Rydell Johnsén

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen 1177.se om dialys

Vårdguiden om dialys

Vetenskaplig information

Excellent long time survival for Swedish patients starting home-hemodialysis with and without subsequent renal transplantations

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!