Vetenskap och hälsa

Logotyper, Lunds universitet, Malmö Universitet och Region Skåna

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Alzheimerrelaterade förändringar i hjärnan kan påverka prognosen vid ALS

En ny internationell studie, ledd från Lunds universitet och Nagoya University, visar att förändringar som förekommer vid Alzheimers sjukdom kan påverka hur snabbt ALS utvecklas. Resultaten kan på sikt bidra till säkrare individuella prognoser och bättre utformade kliniska prövningar.

Vid ALS bryts nervcellerna som styr kroppens muskler ned. Foto: iStock/whitehoune

Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en allvarlig neurodegenerativ sjukdom där nervceller som styr kroppens muskler bryts ned. Sjukdomsförloppet varierar kraftigt och medan vissa patienter försämras snabbt, lever andra betydligt längre med sjukdomen. Det gör det svårt att tidigt bedöma hur sjukdomen kommer att utvecklas. Det är känt att även andra sjukliga förändringar kan förekomma i hjärnan vid ALS, men hittills har det varit oklart hur de påverkar sjukdomens utveckling. I samarbetet mellan Sverige, Japan och Italien, undersökte forskarna på vilket sätt alzheimerrelaterade förändringar påverkar prognosen vid ALS.

– Vid Lunds universitet bedrivs framstående forskning om Alzheimers sjukdom, medan Nagoya universitet har en stark ALS-forskning. Eftersom jag är doktorand vid båda universiteten, väcktes idén att förena de två forskningsfälten i den här studien, säger Kazuki Obara, som också är neurolog i Japan.

För att undersöka om och på vilket sätt samtidiga alzheimerrelaterade förändringar i hjärnan påverkar ALS-förloppet, analyserade forskarna nivåer av amyloid beta i ryggmärgsvätskan i japanska patientkohorter. Amyloid beta används som biomarkör för förändringar som förekommer vid Alzheimers sjukdom. Totalt ingick 264 ALS-patienter, varav 60 procent män och 40 procent kvinnor, med en medelålder på 67 år. Kontrollgruppen bestod av 164 patienter med andra neurologiska sjukdomar.

– Vi såg då att omkring 14 procent av ALS-patienterna hade tecken på förändringar som också förekommer vid Alzheimers sjukdom, fortsätter Kazuki Obara.

Dubbla biomarkörer – kortare överlevnad

Forskarna undersökte också NfL (neurofilament light chain), en biomarkör som bland annat används vid ALS för att mäta nervcellsskada. Resultaten visade att förekomsten av amyloid beta-relaterade förändringar påverkade sambandet mellan NfL och sjukdomsutvecklingen. I gruppen med amyloid beta-positiva förändringar var kopplingen mellan höga NfL-nivåer och kortare överlevnad starkare än i gruppen utan sådana förändringar. Fynden stärktes av data från ytterligare 153 ALS-patienter i Bologna, Italien. Forskarna observerade också ett samspel mellan amyloid beta och NfL när det gäller försämring av den fysiska funktionsförmågan över tid i vardagen.

Niklas Mattsson-Carlgren. Foto: Tove Smeds

– Resultaten tyder på att samma NfL-nivå kan ha olika prognostisk betydelse beroende på vilka andra förändringar som finns i hjärnan. En möjlig förklaring är att flera sjukdomsprocesser tillsammans gör nervsystemet mer sårbart, men de bakomliggande mekanismerna ännu inte är klarlagda, säger Niklas Mattsson-Carlgren, forskare vid Lunds universitet samt överläkare inom neurologi vid Skånes universitetssjukhus.

Bättre identifiering av ALS

Forskarna testade också maskininlärningsmodeller som kombinerade NfL med andra biomarkörer, inklusive  amyloid beta. Modellerna gjorde det lättare att identifiera ALS, särskilt hos personer där NfL-värdena inte gav ett tydligt svar. I framtiden skulle NfL kunna användas som ett första screeningverktyg. Om resultatet är osäkert kan man gå vidare med fler biomarköranalyser och en mer detaljerad klinisk bedömning.

Målet är att ge läkare bättre verktyg för att både diagnostisera ALS och förutse sjukdomsförloppet, vilket kan underlätta samtal med patienter och deras familjer om vad de kan förvänta sig framöver.

Mer detaljerad prognos

– En mer detaljerad prognos kan också få betydelse för kliniska prövningar. Om deltagare med mycket olika förväntade sjukdomsförlopp blandas i samma studie blir det svårare att avgöra om en behandling har effekt. Biomarkörer kan därför bidra till bättre patientindelning och mer effektiva studier av nya behandlingar, säger Niklas Mattsson-Carlgren.

Studien bygger på observationsdata och resultaten kan ännu inte användas som underlag för kliniska beslut. Metoderna behöver även bekräftas i fler och oberoende patientgrupper. Forskarna går nu vidare med att undersöka om även biomarkörer kopplade till andra neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis Parkinsons sjukdom, kan påverka prognosen vid ALS.

Länk till publikation

Cerebrospinal fluid amyloid and neurodegeneration biomarkers in the diagnosis and prognosis of amyotrophic lateral sclerosis: a multicohort observational study

TEXT: ÅSA HANSDOTTER

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet

Läs mer om:

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!