Gruppen äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar. Men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. En ny avhandling från Lunds universitet ringar in behovet av att uppdatera rutiner och bedömningsverktyg för att bättre möte äldre patienters behov.
– Fler lever längre med fler sjukdomar, vilket gör att äldre patienter står för en allt större del av akutbesöken. Men mycket av strukturen på våra akutmottagningar är fortfarande anpassat för yngre, mer medicinskt okomplicerade patienter, säger Karin Erwander, nybliven doktor i geriatrisk akutsjukvård.
Hon arbetar som akutläkare i Göteborg, och forskar vid Lunds universitet om hur äldre tas omhand i akutsjukvården. I sitt doktorsarbete tar hon avstamp i dagens Sverige, där ungefär en femtedel av befolkningen är 65 år eller äldre – en andel som kommer att fortsätta öka.
Söker för mer ospecifika symtom
Avhandlingens data kommer från tiotusentals akutbesök i Region Skåne och Region Halland under åren 2011 till 2018. I en av delstudierna undersöktes samband mellan sökorsak, inläggning och dödlighet hos äldre patienter. Resultaten visar att äldre patienter oftare söker vård för mer ospecifika symptom, som trötthet, allmän sjukdomskänsla eller nedsatt ork. Dessa patienter prioriterades ofta inte högt vid triageringen, den första bedömningen på akuten.
Antal besök som görs på akutmottagningen av patienter 80 år och äldre
2016: 339 076
2017: 343 480
2018: 348 021
2019: 349 071
2020: 302 884 (lägre siffra pga pandemi)
2021: 332 159
2022: 360 793
2023: 374 967
2024: 380 097
Källa: Socialstyrelsen
– Mer än hälften av patienterna med ospecifika symptom får vänta fyra timmar eller mer på akuten, och omkring 70 procent blir till slut inlagda. De har dessutom högre dödlighet än patienter som söker för exempelvis bröst- eller buksmärta. Det visar hur svårt det kan vara att förstå vårdbehovet hos äldre patienter med mer diffusa symptom, säger Karin Erwander.
Vid triageringen bedöms patientens så kallade vitalparametrar: puls, blodtryck, andningsfrekvens, syresättning, temperatur och medvetandegrad. Men värdena tolkas utifrån referenser som oftast är baserade på yngre patienter.
– Ett blodtryck som ser normalt ut kan vara för lågt för en äldre person. Då finns det risk för att allvarliga tillstånd missas. Samma måttstock kan inte gälla för alla. Vi behöver uppdatera rutiner och bedömningsverktyg så att de bättre speglar fysiologiska skillnader och symptombilder hos äldre patienter, säger Karin Erwander.
Bättre akutvård till äldre – vad krävs?
På frågan vad som kan göras för att redan idag ge äldre personer bättre akutvård, svarar Karin Erwander:
- Screening av äldre patienter för tillstånd som ökar sårbarhet och förvirring, för att upptäcka tidiga risker
- Systematisk bedömning av alla äldre patienter så att vårdflödet kan anpassas och risker förebyggas.
- Prioritering av äldre patienter med ospecifika symptom. Etablerade rutiner och särskilda bedömningsprotokoll för denna grupp kan minska risken för fördröjd diagnos och försämrat tillstånd.
– Vi behöver mer forskning och fler studier om äldre patienter i akutsjukvården, för att på rätt sätt kunna utveckla och anpassa arbetssätt och bedömningsverktyg, säger Karin Erwander.
Länk till avhandlingen
Text: ERIKA SVANTESSON
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet