Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Alkohol misstänks försämra lungfunktionen ytterligare hos rökare

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
ölburkar
Foto: Colourbox

Kombination av rökning och alkohol misstänks bidra till sämre lungfunktion. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.

Vad händer med lungfunktionen bland rökare som än så länge mår ganska bra och inte upplever några större problem med andning och luftvägar?

Den frågan har doktoranden Sophia Frantz velat besvara. Bakgrunden är ett intresse för den stora folksjukdomen KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Än så länge finns det ganska lite kunskap om hur sjukdomen börjar och vad som händer i dess tidigaste faser.

Hon ville därför undersöka om det finns något vid sidan av rökning som bidrar till sjukdomsutvecklingen och påskyndar förloppet.

Till skillnad från i fallet med rökning, så finns inget belagt samband mellan alkohol och dålig lungfunktion. Men kan det vara så att drickande försämrar prognosen ytterligare för rökare?

Kan finnas ett samband

Genom att använda blodprov som markör för stor alkoholkonsumtion visade det sig att rökare som dricker mycket stora kvantiteter alkohol* faktiskt har en sämre lungfunktion än de som dricker mindre mängder. Den sämre lunghälsan kunde dock inte förklaras enbart av omfattande rökning, utan stora mängder alkohol kan eventuellt ha en oberoende negativ effekt på lungfunktionen.

I en annan del av avhandlingen undersöktes om det gick att upptäcka något samband mellan lungfunktionen bland rökare och åderförkalkning i halskärlen. Resultaten visade att personer med åderförkalkning i halsen hade sämre lungfunktion, och på motsvarande vis som i den ovan nämnda undersökningen gick det inte att härleda den sämre hälsan enbart till att de rökt mycket.

– Kanske finns ett samband mellan att ha kärl som blir åderförkalkade och att ha lungvävnad som är mer mottaglig för rökskador, säger läkaren och doktoranden Sophia Frantz.

Fortsatta studier

Studierna i avhandlingen bygger undersökningsresultat från 450 personer som bjöds in till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Studiedeltagarna delades in i olika grupper beroende på rökvanor och lunghälsa.

I framtiden är målet att åter bjuda in studiedeltagarna för nya undersökningar, för att se vilka markörer som talar för framtida KOL-diagnos och lungfunktionsförsämring.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln har publicerats 20 maj 2014 på hemsidan för Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.

* Grovt räknat behövs det ungefär en konsumtion som är 3-4 gånger den konsumtion som av folkhälsoinstitutet anses som riskbruk. I praktiken motsvarar det ungefär 1 flaska vin eller 3-4 burkar starköl om dagen de senaste 1-4 veckorna. Detta betyder inte att det är säkert att dricka 2 burkar starköl om dagen. Men som grupp ligger konsumtionen ungefär där för de som har ett förhöjt blodprov (CDT).

Läs mer om:

Sophia Frantz

Sophia Frantz är läkare och doktorand på avdelningen för klinisk fysiologi vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Den 23 maj 2014 försvarade hon avhandlingen ”Aspects on COPD diagnosis and associations to atherosclerosis and alcohol consumption”. (Foto: privat)

Länk till avhandlingen

Fakta/KOL

KOL betyder kroniskt obstruktiv lungsjukdom och är en långsamt förlöpande inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. KOL orsakas oftast av rökning, och den som drabbas upplever andfåddhet och hosta, ibland med slemproduktion. En av tolv vuxna svenskar uppskattas ha KOL, men bara en av fem drabbade har fått diagnos. Cirka 150 000 personer beräknas ha så svår KOL att medicinsk behandling behövs. År 2007 dog cirka 3000 svenskar i KOL.

Källa: Lunds universitet och Hjärt-Lungfonden

RELATERAT MATERIAL

Vetenskaplig information

Aspects on COPD diagnosis and associations to atherosclerosis and alcohol consumption

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!