Vetenskap och hälsa

Logotyper, Lunds universitet, Malmö Universitet och Region Skåna

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Uråldrigt virus i schimpansers DNA stänger av gen som är aktiv hos människor

Människor och schimpanser delar nästan alla sina gener. Trots det har våra hjärnor utvecklats på olika sätt. Nu visar forskare vid Lunds universitet att en flera miljoner år gammal viruspandemi troligen är en del av förklaringen.

Schimpans vilar lojt.
I studien har forskarna upptäckt att en gammal virusrest i schimpansers arvsmassa stänger av genen LINC00662. Foto: iStock/(Guenterguni

Med tillräckligt stora populationer av djur eller människor har pandemier kunnat uppstå – i dåtid såväl som nutid. Johan Jakobsson, professor i molekylär neurogenetik vid Lunds universitet, ser hög aktualitet i det som han och forskarkollegorna nu sett i en studie – att ett virus kan få en DNA-sekvens att ändras hos en hel population.

Johan Jakobsson. Foto: Tove Smeds

– Det virus vi undersökt drabbade just schimpanser. Men människor och schimpanser har i stort sett samma genuppsättning. Därför är det viktigt att förstå skillnader i hur generna regleras. Våra resultat tyder på att en gen, LINC00662, har en betydande roll under människans tidiga hjärnutveckling, säger Johan Jakobsson.

Det i sin tur, tillägger han, bidrar till förståelsen av hur genreglering kan skydda eller orsaka skada i exempelvis hjärnan.

Gammal virusrest stänger av gen

I den nya studien, publicerad i Science Advances, har forskarna upptäckt att en gammal virusrest i schimpansers arvsmassa stänger av genen LINC00662. Samma gen är däremot aktiv hos människor, och viktig för vår tidiga hjärnutveckling. Virusresten tillhör ett så kallat endogent retrovirus, PTERV1 – ett virus som infekterade schimpanspopulationen för miljontals år sedan. PTERV1-virusets arvsmassa blev kvar i genomet och har sedan förts vidare mellan generationer.

Forskarna såg att PTERV1 har kopierat sig till många platser i schimpansens DNA och att dessa virussekvenser systematiskt stängs av genom så kallad metylering – en mekanism som styr vilka gener som är aktiva eller inaktiva.

För att undersöka hur virusresten påverkar hjärnans utveckling använde forskarna stamceller från människor respektive schimpanser för att skapa hjärnorganoider: tredimensionella miniatyrorgan som liknar riktig hjärnvävnad och som kan visa vissa typiska egenskaper av tidig hjärnutveckling. När forskarna jämförde organoiderna fann de genen LINC00662 var aktiv i de mänskliga modellerna men helt avstängd i schimpansmodellerna.

Patricia Gerdes. Foto: Ingemar Hultquist

– Genen uttrycktes starkt i de mänskliga organoiderna, men inte alls i schimpansernas, säger Patricia Gerdes, postdoktor i molekylär neurogenetik vid Lunds universitet.

För att pröva om virusresten verkligen var orsaken använde forskarna gensaxen CRISPR-Cas9 för att klippa bort den virala DNA-sekvensen ur schimpansceller. När virusresten försvann började genen uttryckas igen.

– Detta visar att det faktiskt är virusinsättningen som ligger bakom att genen stängs av hos schimpansen, säger Patricia Gerdes.

Avstängd gen viktig för nervcellers utveckling

Forskarna undersökte också vilken funktion genen verkar ha hos människor. När de använde CRISPR för att stänga av LINC00662 i mänskliga hjärnorganoider minskade aktiviteten hos gener som är viktiga för nervcellernas utveckling och för hur nervceller kopplas samman.

Resultaten stärker bilden av att skillnader mellan människor och våra närmaste släktingar inte bara handlar om vilka gener som finns, utan också om vilka gener som faktiskt används. Nästa steg blir att undersöka om andra virusrester kan ha haft liknande effekter under hjärnans evolution och om den här typen av DNA-sekvenser också relaterar till hjärnas sjukdomar.

TEXT: ERIKA SVANTESSON

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet

Läs mer om:

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!