Forskare vid Lunds universitet har upptäckt en mekanism som hjälper akut myeloisk leukemi-celler att undgå kroppens immunförsvar. Genom att utveckla en antikropp som blockerar mekanismen kunde forskarna återställa immunförsvarets förmåga att döda cancercellerna i laboratorieförsök och i möss.
Immunterapi har förändrat behandlingen av många cancersjukdomar, men framstegen har hittills varit begränsade när det gäller blodcancer. Akut myeloisk leukemi (AML) är särskilt svårbehandlad, med en femårsöverlevnad på drygt 30 procent. De behandlingar som finns är ofta aggressiva och kan omfatta både kraftiga cellgifter och stamcellstransplantationer.
Protein som avslöjar de sjuka cellerna
– Vi ville se om vi kunde hitta ytproteiner unika för leukemiceller, och som därmed kan fungera som intressanta måltavlor för en mer riktad behandling. Om sådan proteiner inte finns på friska blodceller skulle man potentiellt kunna slå mot tumören – utan att skada det friska blodsystemet, säger Thoas Fioretos, forskargruppsledare och professor i klinisk genetik vid Lunds universitet samt överläkare vid Skånes univrsitetssjukhus.
I den nya studien identifierade forskarna ett tidigare okänt ytprotein som uttrycks på leukemistamcellerna, men inte på friska blodstamceller. Upptäckten gjordes genom en storskalig kartläggning av proteiner hos leukemistamceller i benmärgsprover från tre patienter med särskilt svårbehandlad AML. Kartläggningen jämfördes sedan med friska personers blodstamceller. Fynden validerades sedan i ytterligare 50 AML-patienter. Det var då forskarna upptäckte att ytproteinet, SLAMF6, bara uttrycks på de sjuka cellerna.
Hjälper cancern att inte bli upptäckt
Forskarna studerade sedan proteinets funktion med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9-experiment. Proteinet visade sig ha en central roll i hur cancercellerna undviker upptäckt av immunförsvarets T-celler, vilket gör att de kan fortsätta växa ostört.
Och det visar sig att mekanismen går att angripa.
– När vi blockerade ytproteinet med en specifik antikropp vi tagit fram i samarbete med SciLifeLab Drug Discovery and Development Platform, kunde T-cellerna plötsligt känna igen och döda cancercellerna – både i provrör och i möss, säger Carl Sandén, forskare vid Lunds universitet som tillsammans med Thoas Fioretos är korresponderande författare till studien.
Öppnar för bättre effekt med immunterapier
Det var som att slå på strömbrytaren till immunförsvaret igen. När ytproteinet gör sitt jobb hjälper den cancercellen att undfly immunförsvaret, men genom att stänga av den med den framtagna antikroppen kunde immunförsvarets T-celler angripa och döda cancercellerna.
– Vår upptäckt kan delvis förklara varför immunterapier hittills haft begränsad effekt i AML. Det är ett viktigt steg framåt, men det kommer krävas fortsatt forskning och kliniska prövningar innan detta kan bli aktuellt som behandling för en patientgrupp som är i stort behov av nya terapier, säger Niklas Landberg, forskargruppsledare vid Lunds universitet och ST-läkare på Hematologen vid Skånes universitetssjukhus, en av forskarna bakom studien.
Fakta: Immunterapi – ett snabbt växande forskningsfält
Immunterapi är en revolutionerande behandling vid olika cancerformer. Sedan godkännandet av immunterapi baserad på antikroppar, de första så kallade checkpointhämmarna, har forskarvärlden jagat svar på varför många patienter inte svarar på dessa behandlingar – och hur fler tumörers försvarsmekanismer kan brytas ned. Nya måltavlor, som den nu aktuella mekanismen, öppnar för mer precis och effektiv immunbehandling.
Individualiserad cancerterapi
Studien markerar ett steg mot mer individualiserad cancerterapi, där varje patients tumör kan angripas utifrån sina unika egenskaper och försvar. Arbetet med att vidareutveckla och testa antikroppen kommer att fortsätta, med siktet inställt på framtida kliniska prövningar.
Teamet bakom studien har startat ett spinoff-företag, Lead Biologics, som nu driver den kommersiella utvecklingen av antikroppen som ett framtida läkemedel.
Länk till vetenskaplig publikation
Text: TOVE SMEDS
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet
Ingångsbild leukemiceller: Dreamstime