Blodstamcellstransplantation är i dag den enda botande behandlingen för många patienter med blodcancer, som till exempel akut myeloisk leukemi (AML) och myelodysplastiskt syndrom (MDS). Vid Skånes universitetssjukhus har andelen obesläktade donatorer från register ökat under senare år – en utveckling som bidrar till förbättrade behandlingsresultat.
– Forskning har visat att ju yngre och friskare donatorer, desto bättre går det för våra patienter, säger Stina Wichert, överläkare i hematologi.
Genom transplantationen får patienten ett nytt immunsystem, som bättre kan motverka cancern. Ungefär två tredjedelar av patienterna med akut leukemi överlever sin transplantation och återfaller inte i sin sjukdom. För att den immunologiska behandlingen ska bli framgångsrik behöver donator och mottagare ha matchande vävnadstyp.
Vävnadstypning är betydligt mer komplext än vanlig blodtypning och ger oss svar på vem som på ett säkert sätt kan donera stamceller, säger Stina Wichert, överläkare i hematologi vid Skånes universitetssjukhus.
Många saknar donator i familjen
Barn är till hälften lika sina föräldrar vad gäller vävnadstyp. Syskon kan vara helt lika, men chansen är bara 25 procent för varje syskon. Det gör att en majoritet av vuxna patienter står utan lämplig donator inom familjen. Nationella register med frivilliga, obesläktade givare är nödvändiga och sista åren har andelen sådana donationer växt, berättar Stina Wichert.
– Förra året var någon slags all-time-high där tre fjärdedelar av givarna var obesläktade. Vi ser i stora registerstudier att ju yngre och friskare donatorerna och deras stamceller är, desto bättre går det för våra vuxna patienter. Därför är det fantastiskt att vi har dessa register.
Allt bättre register
Faktorerna till att registergivarna ökat är flera. Tekniken för vävnadstypning har till exempel blivit allt bättre och säkrare. En positiv utveckling är att det svenska donatorregistrets verksamhet, Tobiasregistret, har vuxit avsevärt – tidigare var svenska patienter i högre grad beroende av andra europeiska och amerikanska register.
– Många nationella register runt om i världen har blivit alltmer välfungerande. WMDA, World Marrow Donor Association, är en organisation stationerad i Nederländerna, som samlar in information om vävnadstyp för alla friska frivilliga stamcellsdonatorer runt om i världen. Där kan jag som läkare snabbt se hur vanlig en särskild vävnadstyp är och hur lätt eller svårt det kan bli att hitta en matchning till min patient, säger Stina Wichert.
Antalet givare fördubblades
Verksamheten på Skånes universitetssjukhus utför också ett stort antal stamcellsskördar för Tobiasregistrets räkning, till patienter på andra sjukhus runt om i världen. Förra året mer än fördubblades antalet sådana till 54 stycken. Under samma period fick 50 patienter på Skånes universitetssjukhus blodstamceller från en obesläktad registergivare.
– Jag tycker det är fint att det finns en balans. Vi tar emot transplantat för våra patienter och kan samtidigt hjälpa till att genomföra donation av blodstamceller till andra centra runt om i världen, säger Stina Wichert.
Enda botande behandlingen
Efter en donatorskörd transporteras stamcellerna till den väntande patienten i Sverige eller utomlands och transplanteras inom 72 timmar. I 10 till 15 procent av fallen är det svårt att hitta en matchande lämplig donator. Då återstår att använda en släkting som är till hälften lik, vilket medför större risker. Fler frivilliga donatorer behövs i registerna, konstaterar Stina Wichert.
– För de allra flesta vuxna patienter med olika former av blodcancer är detta just nu den enda formen av botande behandling som vi kan erbjuda.
Potentiella behandlingsalternativ
Samtidigt händer det mycket på den hematologiska forskningsfronten. På Skånes universitetssjukhus invigdes nyligen ett ATMP-centrum, där nya behandlingar med cell- och genterapier kommer att kunna tas fram.
– Men den traditionella allogena transplantationen, med celler från en donator, byter du i praktiken immunsystem. Med de här nya, riktade behandlingarna hoppas vi i stället kunna modifiera eller skärpa patientens egna immunsystem, säger Stina Wichert.
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Skånes universitetssjukhus