Stress är en starkt bidragande orsak till käksmärtor, något som är särskilt vanligt bland unga kvinnor.
På Tandvårdshögskolan vid Malmö högskola forskas det kring internetbaserad smärtskola, som ska hjälpa patienter att förbättra sin smärt- och stresshantering.
– Bland barn lider 4-7 procent av smärtor i käkarna men också av andra funktionsstörningar som huvudvärk. I tonåren ökar det, särskilt bland flickor, till runt tio procent, säger professor EwaCarin Ekberg. Hon lyfter fram att det är stressande att vara ung, med alla intryck och valmöjligheter som finns.
– Man vill vara med överallt och vara uppkopplad hela tiden. Samtidigt som det är mycket skolarbete är almanackan full av fritidsaktiviteter. Barn och unga ställer krav på sig själva och ibland kommer kraven även från föräldrarna.
Att käksmärtan ofta kan relateras till stress och levnadsförhållanden framgår när det görs tandvårdsutredningar kring själva smärtan, dess orsaker och konsekvenser.
– Unga ger sig inte tid till återhämtning. Det leder i sin tur till dålig sömn. Många gånger uppmärksammas inte problemen förrän de börjar klaga över huvudvärk, säger EwaCarin Ekberg.
Internetbaserade smärtskolor
Käksmärtor har traditionellt alltid behandlats med bettskena. EwaCarin Ekberg och Per Alstergren, båda professorer och specialister i bettfysiologi, har tagit fram internetbaserade smärtskolor för barn och ungdomar, respektive för vuxna. Som tandläkare har de sett att de stressrelaterade problemen ökar, särskilt bland unga kvinnor.
– Stress, sömn och smärta hänger ihop. En mycket stark stressfaktor är smärta i sig själv, och stressen, smärtan och andra funktionsproblem ökar parallellt, säger Per Alstergren.
Det är viktigt att komma åt problemen i tid, och tandvården kan göra mer för att identifiera den här patientgruppen, menar han.
– En patient med käksmärtor behandlas inte i samma utsträckning som en patient med sådana tandsjukdomar tandvården vanligtvis letar efter, säger Per Alstergren.
Smärtskolan handlar om att se sitt livsmönster och försöka skapa strategier för att komma åt det som skapar stressen. ”Hur ser mina dagar ut?” ”I vilka sammanhang känner jag stress?” Per Alstergren talar om biologiska, psykologiska och inte minst sociala konsekvenser av smärtan.
– Patienten har ont, känner oro, ångest och ibland rädsla. Men det kanske värsta är när du inte orkar med jobbet, att träffa vänner eller till och med inte orkar leka med dina barn. Mixen av allt detta kan bli väldigt svår, säger Per Alstergren.
– Om man kan lindra konsekvenserna blir smärtan mer hanterbar. Det är konsekvenserna som är jobbigast att leva med.
Smärtskolorna ska snart utvärderas. Det har varit ett problem att inte alla fullföljer den, särskilt bland barn och ungdomar.
– Vi ska följa upp avhoppen. Bettskena är aldrig några problem, men här ska man jobba med sig själv och det kan förstås vara jobbigt i sig, säger EwaCarin Ekberg.
Text: MAGNUS JANDO
Bild tänder: Colourbox Porträttfoto: Malmö högskola
