Publicerad
Kategori: Filmer, Smärta och värk
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!

Vitlök, chilipeppar och wasabisenap används världen över som smaksättning. Men de ger inte bara smak utan också andra reaktioner, som en brännande känsla i munnen.

De nerver de påverkar tillhör i själva verket smärtsystemet, och forskningen på området kan på sikt ge både nya smärtstillande läkemedel och nya sätt att motverka smittobärande insekter.

Edward Högestätt och Peter Zygmunt är professor respektive docent i farmakologi vid Lunds universitet. De har länge studerat de receptorer – mottagare – med vars hjälp de retande ämnena från vitlök, chilipeppar och senap påverkar nervcellerna.

Genom att lära sig förstå dessa signalvägar för smärta hoppas man också kunna lära sig hur vägarna kan blockeras och smärtsignalerna hejdas.

Peter Zygmunt och Edward Högestätt

Peter Zygmunt gör ett test på kollegan Edward Högestätts arm. Foto: Roger Lundholm

Hitta mindre skadliga smärtstillande medel

Ett av gruppens projekt handlar om det smärtstillande medlet paracetamol. När detta bryts ner i kroppen uppstår andra ämnen, nedbrytningsprodukter, som i vissa fall påverkar samma receptorer som de starka växtämnena.

– Men dessa nedbrytningsprodukter kan också ge skador på lever och njurar. Detta gör det farligt att äta för mycket paracetamol. Vi har därför letat efter någon kemisk molekyl som fungerar på samma sätt men är helt oskadlig, förklarar Peter Zygmunt.

Forskarna har nu byggt om en cannabismolekyl (som också påverkar den aktuella receptorn) och fått fram en ny substans som i djurförsök gett god smärtstillande effekt.

– Den skulle kanske kunna utvecklas till ett läkemedel. Men då återstår mycket arbete, och ensamma kan vi inte gå vidare, säger Peter Zygmunt.

Problemet här är dubbelt. Dels har smärtforskning i sig mycket små anslag – bara en bråkdel av vad smärta och värk kostar samhället i vård och sjukskrivning. Dels finns det ett glapp mellan universitets forskning och läkemedelsindustrins utvecklingsarbete.

Universitetsforskarna har svårt att få anslag för forskning som börjar närma sig en kommersiell produkt, medan företagen för sin del ändå ser den återstående vägen som för lång för att vara intressant. I detta glapp, som fått det dystra namnet ”dödsskuggans dal”, försvinner många potentiellt lovande idéer.

Avskräckande dofter

De smittobärande insekterna då? Jo, även här handlar det om de receptorer som lundaforskarna specialiserat sig på. Dessa finns nämligen också hos insekter som malariamyggor och fästingar.

– Vi letar efter möjliga substanser som kan påverka dessa receptorer hos malariamyggor. Om vi hittar ämnen som aktiverar de smittobärande insekternas receptorer men inte påverkar oss människor, så skulle de kunna användas i avskräckande syfte, förklarar Edward Högestätt.

Man vet redan bl.a. att starkt luktande senapsolja skrämmer bort fruktflugor. Det gäller nu att få fram ett ämne som inte är farligt och obehagligt för människor och som man skulle kunna äta eller spraya på sig för att hålla myggorna borta.

Text: INGELA BJÖRCK