Motionera bort din artros!

Share |

 

Artrosskolan i Malmö

Den f.d. artrospatienten Bengt Håkansson visar hur en låg pall kan användas som motionsredskap i Artrosskolans gym. Foto: Jimmy Wahlstedt

Smärta brukar ses som kroppens varningstecken och en signal om att ta det lugnt. Men det gäller inte för artros. Den som har värk i t.ex. knän eller höfter ska inte sitta stilla, utan tvärtom röra på sig och motionera även om det gör ont.

– Jag fick ett träningsprogram för mitt onda knä, och nu är jag helt bra igen, säger Bengt Håkansson som gått i ”artrosskola”.

Artros gick förr under det svenska namnet ledförslitning, men den beteckningen används inte längre.

– Om något är slitet brukar man ju vilja skydda det och inte använda det i onödan. Men här gäller det motsatta: genom att använda sina leder bygger man upp muskler och brosk så att värken minskar. Därför gav det gamla namnet helt fel signaler, säger professorn i ortopedi Leif Dahlberg.

Han har forskat mycket om artros och är engagerad i ”artrosskolan”, en verksamhet som bedrivs sedan flera år i Malmö och nu också startat i Lund och Trelleborg. 

Komma igång med hjälp av artrosskolan

I artrosskolan får patienter med ledvärk information om sjukdomen samt individuella träningsråd av en sjukgymnast eller arbetsterapeut. Den som vill kan också delta i gruppträning under sex veckors tid.

– Att bara lyssna på teoretisk information gör ingen mer vältränad. Det som behövs är nya vanor och mer motion, och där hoppas vi att artrosskolan kan utgöra en start, säger sjukgymnasten Malin Jönsson Lundgren.

Hon är medveten om att alla inte vill gå på gym och styrketräna i maskiner. Men det är inte nödvändigt: det finns bra övningar som man kan göra hemma bara med hjälp av till exempel ett gummiband eller en pall. Promenader är också en god början, gärna med stavar.

Öka träningen gradvis

Balansen mellan belastning och kapacitet är viktig när man börjar träna, menar både Malin Jönsson Lundgren och Leif Dahlberg. Även om det i princip är bra att belasta lederna, så kan belastningen bli för stor om man inte dessförinnan hunnit bygga upp musklerna tillräckligt mycket.

En otränad person bör till exempel inte plötsligt börja springa flera gånger i veckan, utan bör öka sin träning långsamt och gradvis.

Individuellt anpassade råd

Därför är det viktigt att artrosskolan ger individuellt avpassade träningsråd. För de otränade handlar det om att peppa de tveksamma och samtidigt bromsa dem som riskerar att bli alltför ambitiösa, medan vana motionärer kan behöva komplettera och korrigera sin träning.

– Själv går jag numera på hoppfri jympa, eftersom hoppen inte var bra för mina ben, säger Bengt Håkansson, 71 år. Han gick på Friskis & Svettis två gånger i veckan, men kom till artrosskolan sedan han fått ont i ett knä. Ett speciellt träningsprogram för knäet plus andra träningsråd gav resultat på bara några månader, och numera är hans knä helt smärtfritt.

Bengt Håkansson har också fått hjälp med artrosen i sina fingrar.

– Jag spelar fyra instrument: piano, tenorsax, flöjt och klarinett. Därför är det jätteviktigt för mig att fingrarna fungerar. Men det gör de nu, som väl är, säger han.

Smärta

Hur ont kan man ha i samband med träning utan att det är farligt? undrar många patienter.

Artrosskolans personal brukar svara att det inte gör något om smärtan ökar något under själva träningen. Dagen efter ska den däremot ha gått tillbaka till sin gamla nivå, annars har man tagit i för mycket.

Övervikt

En annan vanlig fråga gäller förhållandet mellan artros och övervikt. Där finns det ett klart samband: den som är kraftigt överviktig har 8 gånger större risk för artros i knäna än den som är normalviktig. Även lätt överviktiga, som bara väger 7–8 kilo för mycket, har en förhöjd risk.

– Har man då kämpat förgäves för att banta är det lätt att känna sig uppgiven. Men de som inte lyckas gå ner i vikt ska inte ge upp – de får bara träna lite hårdare. Skaffar de sig muskler som kan bära upp vikten så kan de motverka artrosrisken trots sin övervikt! framhåller Leif Dahlberg.

Nya rutiner i sjukvården

Han leder ett proj ekt kallat BOA, Bättre Omhändertagande av patienter med Artros, där fyra svenska regioner eller landsting deltar (se www.boaregistret.se). Syftet är att utveckla ett gemensamt sätt att behandla och följa upp patienter med ledbesvär.

Eftersom ledvärk är mycket vanligt, inte minst i en åldrande befolkning, är det viktigt både för individerna och för samhället att problemen förebyggs så långt som möjligt. Artros diagnostiserades förr med hjälp av röntgen, men numera utgår man helt enkelt från patientens symtom.

– På röntgen syns artros först mycket sent. Men det är ju ingen mening med att låta patienten gå med sina besvär i åratal medan man väntar på bildbevis. Tvärtom visar vår och andras forskning att ledbrosket förbättras mest genom träning på ett tidigt stadium. Därför vill vi idag gå in med råd och hjälp så fort besvären visar sig, säger Leif Dahlberg.

INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

11 kommentarer till “Motionera bort din artros!”

  1. Anonym skriver:

    Har alkoholintag en negativ inverkan på artros?

    • Nina Hult skriver:

      Svar från professor Leif Dahlberg:
      Hej!
      Alkoholens negativa inverkan på kroppen i allmänhet kan sekundärt påverka ledhälsan. Någon direkt inverkan av alkohol på leden känner jag inte till att det finns belägg för.
      Hälsn Leif

  2. Siv skriver:

    Hej. Skulle gärna vilja ta del av den hjälp som Bengt Håkansson fick för att minska problemet med ”fingerartros”. Jag är instrumentallärare på Kulturskolan, och är beroende av att fingrarna fungerar, men börjar få ökade problem framförallt med” tumgrepp ”och långfingrar. Mvh Siv

  3. . skriver:

    Såg att patienten fått hjälp för artrosen i sina fingrar. Finns det träningsprogram för fingrarna, eller hur gick det till?

  4. - skriver:

    Finns det något som bromsar artros i fingerleder? Träning verkar inte ha någon efftekt. Nu kan jag snart inte böja vänstra handens fingrar alls och det har börjat i hö hand också. Jag är 71 år, men väldigt aktiv, vill kunna använda mina händer i 20 år till! Kan man byta ut även fingerleder? Jag har 2 knäproteser sedan >10 år.
    Friluftsaktiv.

  5. Nina Hult skriver:

    Vi har fått många frågor om handartros till vår hemsida och jobbar just nu med en artikel kring detta. Den kommer i mitten av december.
    Hälsningar, Redaktionen för Aktuellt om vetenskap & hälsa

  6. Nina Hult skriver:

    Nu är artikeln om handartros klar!
    Se http://www.vetenskaphalsa.se/traning-kan-minska-besvaren-vid-handartros/
    Hälsningar Redaktionen för Aktuellt om vetenskap & hälsa

  7. NH skriver:

    Hej.
    Jag har artros i höger knä, har blivit tappad i,mitt knä var tredje
    månad under 10 år. De första åren av av Leif Dalberg. Han gav upp.och remitterade mig till en remautulog, problemen fortsätter.
    Jag fick en bok med motionsrekomendationer skriven av Leif
    Dalberg men har hittills inte sett någon bättring!

    Vad skall man göra?

  8. Anders skriver:

    Hej
    Jag har artros i vänster knä och höft. Knäet är sämst och jag kan inte böja fullt ut. I augusti 2011 köpte jag en ny cykel och fick för mej att provcykla till jobbet (Habo – Jönköping). Det var jobbigt men det funkade. Jag cyklade tre dagar i veckan. Första tiden hade jag ont inte bara i knä utan ryggen var ett stort problem. När vintern kom köpte jag dubbdäck och fortsatte med cyklandet. Smärtan i ryggen var borta och styrkan började komma i benen. Jag tappade det ena kilot efter det andra. I våras när det var dags att lägga på sommardäcken kändes det ok att cykla varje dag,vilket jag gjort sedan dess. Nu 450 mil senare och 10 kg lättare kan jag säga att cykling har för mej varit en fantastisk medecin inte bara för knä och höft utan hela mitt allmäntillstånd.
    Mvh Anders 55 år.

  9. Pia skriver:

    Tack för två kortfattade och instruktiva filmer om artros. Min man har precis fått konstaterat artros i ena knät, och nu har vi båda fått lite extra pushning att fortsätta – och utöka – våra olika träningsprogram.
    Här ska byggas brosk!
    /Pia

TEMANUMMER OM ARTROS I AKTUELLT OM VETENSKAP & HÄLSA

Hösten 2013 hade vi temat Motionera bort din artros i Aktuellt om vetenskap & hälsa.

Temat för Forskningens dag var "Leder rör oss alla". Se föreläsningarna och läs temanumret

Forskningens dag 2013

OM DU BEHÖVER HJÄLP

På många ställen runt om i landet finns artrosskolor. Se länken nedan för att hitta den som är närmast dig. I artrosskolan får du hjälp att anpassa träningen till dina besvär. Du kan också höra med din vårdcentral. Det kan finnas fler artrosskolor än de som är med i länken nedan.

Läs mer om var du hittar artrosskolor m.m.

Reumatikerförbundet har också träningsprogram för personer med artros på sin hemsida

Reumatikerförbundet - I rörelse

Reumatikerförbundets träningsblogg

Vi har också gjort en uppföljande artikel som handlar om träning vid handartros: Träning kan minska besvären vid handartros

MOTION ÄR HÄLSA FÖR LEDEN

 

Motion är hälsa för leden. Poster Forskningens dag 2009

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Träning kan minska besvären vid handartros

BOA – Bättre omhändertagande av patienter med artros

Sjukvårdsrådgivningen 1177.se om knäledsartros

Reumatikerförbundet om artros

Reumatikerförbundet om kunskapsläget om motion och träning för reumatiker. Från forskning till rörelse

Netdoktor om artros

Webb-tv

Träna bort artros. Professor Leif Dahlberg föreläser när universitetssjukhuset i Malmö firade 60 år, 2008. Han berättar bland annat om hur en enkel sittövning med en stol kraftigt reducerar risken att drabbas av en framtida artros. 

Del 1

Klicka här för större bild

Del 2

Klicka här för större bild

Reumatikerförbundet
Instruktionsfilmer från Reumatikerförbundet med enkla övningar att göra hemma eller på kontoret.Övningar från Reumatikerförbundet.

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Ny professor vill växla upp kraften i antibiotika
Ny professor vill växla upp kraften i antibiotika
Specialister på medfödda hjärtfel samlas i Lund
Specialister på medfödda hjärtfel samlas i Lund
Kvinnan gravid – då blir mannen mindre fysiskt aktiv
Kvinnan gravid – då blir mannen mindre fysiskt aktiv
Prisbelönad forskning om barncancer
Prisbelönad forskning om barncancer

Vad forskar du om?