Artur Schmidtchen: Människans medfödda immunförsvar

2010-03-22

Människan koloniseras av ett stort antal olika bakterier och svampar. Uppskattningsvis bär vi på 1–2 kg mikroorganismer (mikrober), varav 1–2 % finns på huden. Antalet mikrober vi bär på är faktiskt fler än våra egna celler!

Detta illustrerar vikten av att vi kan kontrollera och avgränsa vår mikrobiella flora. En viktig del i detta skydd utgörs av olika bakteriedödande (antimikrobiella) peptider. Peptiderna finns framför allt där vår kropp möter yttervärlden, som i hud och slemhinnnor, men de förekommer också cirkulerande i blodet.

I normalt, ”friskt” tillstånd lever vi i ekologisk balans med våra mikrober. Ibland bryts dock denna balans. Vid sårskador, eller efter kirurgi, kan bakterier tränga in och orsaka akuta infektioner som i värsta fall kan bli livshotande, såsom blodförgiftning.

Långdragna infektioner utgör ett annat problem, och i huden uppträder dessa vid eksem och svårläkta bensår. Utvecklingen av resistens mot antibiotika har minskat våra behandlingsmöjligheter ytterligare. Behovet av nya sätt att bekämpa infektion är därför stort.

Hitta nya behandlingar

Min forskning handlar om att förstå varför vi får infektioner, men också hur vi skyddar oss från infektioner med hjälp av våra egna peptider. Vi har här upptäckt flera nya grupper av antimikrobiella peptider. Vissa tillverkas i blodet vid en skada eller infektion, andra finns i huden eller byggs in i vårt eget sårförband, fibrinet (”ruvor” på skånska).

En del peptider och proteiner har antiinflammatoriska egenskaper, medan andra ökar inflammationen. Detta avspeglar kroppens behov av att konstant kunna finjustera inflammation parallellt med bakteriebekämpning.

Min målsättning är att utnyttja denna kunskap och föra frågeställningarna vidare från forskningsresultat till nya behandlingar baserade på kroppsegna peptider.

ARTUR SCHMIDTCHEN

Från broschyren ”Professorsinstallation 19 mars 2010”, Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.